Nervsystemet

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 11 Diabetes, Lipidrubbningar och Hjärtmarkörer

Vad är det?

Nervsystemet omfattar hjärna och ryggmärg samt de perifera nerverna. I klinisk kemi är det framför allt nervsystemets nästan totala beroende av Glukos som gör glukosregleringen till en akutfråga.

Mekanism

• Glukos är huvudsaklig energikälla för många organ, i första hand nervsystemet och erytrocyterna.
• Glukos fördelas fritt extracellulärt men även intracellulärt i vissa vävnader — erytrocyter, levern och nervsystemet — dvs. upptaget här är i stor utsträckning insulinoberoende.
• Hjärnan saknar egna glykogendepåer av betydelse och kan inte oxidera Fria fettsyror, eftersom dessa inte passerar blod-hjärnbarriären i tillräcklig grad.
• Vid långvarig svält eller Insulinbrist kan ketonkroppar däremot tillgodose större delen av hjärnans energibehov och därmed avsevärt minska kroppens glukosbehov.
• Autonoma nervsystemets sympatiska gren deltar i glukosregleringen via adrenalinfrisättning och i den neurohormonella aktiveringen vid Hjärtsvikt.

Klinisk relevans & Diagnostik

Beroendet av glukos förklarar varför hypoglykemi snabbt ger neuroglukopena symtom och varför oklar Medvetslöshet är en uttrycklig indikation för glukosanalys. Det förklarar också varför beslutsgränserna är snäva: referensintervallet fP-Glukos är 4,0–6,0 mmol/L och diagnosgränsen för Diabetes mellitus ≥ 7,0 mmol/L. Långvarig hyperglykemi skadar i sin tur perifera nerver och ger diabetesneuropati, en av diabetesens senkomplikationer vid sidan av diabetesnefropati.

Kopplingar

Relaterat: Glukos, Hypoglykemi, Hjärna, Medvetslöshet, Ketonkroppar, Centrala nervsystemet, Erytrocyter