Meninger

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

Lagren i detalj

  • Dura mater: tjock, kollagenrik. Intrakraniellt två blad — periostealt (kraniets insida) och meningealt. Bladen separerar och bildar durala venösa sinus samt septa som Falx cerebri och Tentorium cerebelli. Innerveras av Nervus trigeminus — därför upplevs meningeal smärta som Huvudvärk.
  • Arachnoidea: tunn, avaskulär. Trabekler spänner ned till pia. Arachnoidalvilli/granulationer resorberar Likvor till de venösa sinus.
  • Pia mater: tunn, kärlrik, följer hjärnans alla veck och furor ned i sulci. Följer kärlen in i vävnaden och bildar perivaskulära rum.

Rum och kliniska korrelat

  • Epiduralt rum (potentiellt intrakraniellt): Epiduralhematom efter ruptur av Arteria meningea media — arteriellt, snabbt förlopp, lucid interval, bikonvex (linsformad) blödning på DT.
  • Subduralt rum: Subduralhematom från rupturerade Brygvener — venöst, långsammare, halvmåneformat, vanligt hos äldre och alkoholister.
  • Subarachnoidalt rum: innehåller Likvor och de stora kärlen. Subarachnoidalblödning vid rupturerat Aneurysm — åskknallshuvudvärk. Detta är också rummet där Lumbalpunktion utförs (L3–L5, nedom Conus medullaris).

Meningerna vid infektion

Klinisk pärla

Frånvaro av nackstyvhet utesluter inte meningit — den saknas hos upp till en tredjedel av vuxna och är opålitlig hos spädbarn (leta istället efter buktande Fontanell, irritabilitet, matvägran) och hos djupt medvetandesänkta.

Tenta-fokus

Blödningarnas kärl och form är klassiska tentafrågor: epiduralt = Arteria meningea media, bikonvex, korsar inte suturer. Subduralt = brygvener, konkav/halvmåne, korsar suturer men inte medellinjen. Subarachnoidalt = aneurysm, blod i cisterner och sulci.

Kopplingar