Nackstyvhet
Kurs: Basvetenskap 6
| Typ | Kliniskt tecken — meningeal irritation (meningism) |
| Mekanism | Reflexmässig spasm i nackextensorerna vid inflammation av Meninger |
| Nyckelfynd | Motstånd vid passiv flexion av nacken; Brudzinskis och Kernigs tecken |
| Röd flagga | Nackstyvhet + feber + huvudvärk + medvetandepåverkan = Bakteriell meningit |
| Handläggning | Blododling, akut Lumbalpunktion, Antibiotika inom 1 timme |
Vad är det?
- Nackstyvhet (nuchal rigidity) är oförmåga eller kraftigt motstånd att passivt flektera nacken så att hakan når bröstbenet.
- Ingår i begreppet meningism tillsammans med huvudvärk, ljuskänslighet och illamående.
- Är ett tecken på irritation av de smärtkänsliga Meningerna — inte en diagnos i sig.
Patofysiologi
- Inflammation eller blod i subaraknoidalrummet irriterar nociceptorer i pia mater och araknoidea, innerverade av Trigeminusnerven och de övre cervikala nervrötterna (C1–C3).
- Flexion av nacken sträcker de inflammerade hinnorna och nervrötterna → smärta → reflexmässig kontraktion av mm. splenius, semispinalis och trapezius.
- Det är alltså en skyddsreflex, inte en primär muskelsjukdom — därför bevaras rotationsförmågan i nacken medan flexionen är låst.
- Vid uttalade fall ses opistotonus: bakåtböjd nacke och sträckt rygg.
Undersökningsteknik
- Passiv nackflexion: patienten ligger på rygg, undersökaren lyfter huvudet. Motstånd och smärta = positivt.
- Brudzinskis tecken: passiv nackflexion utlöser ofrivillig flexion i höfter och knän.
- Kernigs tecken: med höften flekterad 90° går knät inte att extendera på grund av smärta.
- Jolt accentuation: patienten roterar huvudet horisontellt 2–3 gånger per sekund; förvärrad huvudvärk talar för meningeal retning (hög sensitivitet, låg specificitet).
- Nackrotation och lateralflexion är typiskt fria vid meningism men inskränkta vid cervikal muskuloskeletal orsak — viktigt särskiljande test.
Orsaker och differentialdiagnoser
| Orsak | Kännetecken |
|---|---|
| Bakteriell meningit | Snabb debut, hög feber, medvetandepåverkan, petekier vid Meningokocker |
| Viral meningit | Måttlig feber, opåverkat allmäntillstånd, Enterovirus vanligast |
| Subaraknoidalblödning | Åskknallshuvudvärk, sekunders debut, ofta afebril initialt |
| Encefalit | Konfusion, kramper, fokalneurologi (Herpes simplex-virus) |
| Tuberkulös meningit | Smygande över veckor, kranialnervspåverkan, basal meningit |
| Kryptokockmeningit | HIV med låga CD4, subakut, högt öppningstryck |
| Cervikal spondylos/muskelspasm | Rotation också inskränkt, ingen feber |
| Retrofaryngeal abscess, tonsillit | Svalgsmärta, trismus, sväljningssvårigheter |
| Tetanus | Trismus, risus sardonicus, generell rigiditet |
| Bakre skallgropstumör, inklämning | Progredierande, papillödem |
Diagnostik
- Blododling × 2 före antibiotika — får aldrig fördröja behandlingen.
- Lumbalpunktion med öppningstryck, cellräkning, glukos (jämför med P-glukos), protein, laktat, odling, PCR-panel.
- DT hjärna före LP endast vid: fokalneurologi, kramper, medvetandegrad < RLS 3/GCS < 10, immunsuppression, papillödem.
- Vid negativ DT och kvarstående misstanke om Subaraknoidalblödning: LP tidigast 6–12 timmar efter debut för Xantokromi.
| Likvorfynd | Bakteriell | Viral | Tuberkulös |
|---|---|---|---|
| Celler | > 1000 × 10⁶/L, polynukleära | 10–500, mononukleära | 100–500, mononukleära |
| Protein | Kraftigt förhöjt (> 1 g/L) | Normalt–lätt förhöjt | Mycket högt |
| Likvor/plasma-glukoskvot | < 0,4 | Normal (> 0,6) | Kraftigt sänkt |
| Laktat | > 3,5 mmol/L | < 3,5 mmol/L | Förhöjt |
Behandling vid misstänkt bakteriell meningit
- Betametason 8 mg iv omedelbart före eller samtidigt med första antibiotikadosen.
- Cefotaxim 3 g × 4 iv (alternativt Ceftriaxon) + Ampicillin 3 g × 4 vid ålder > 50 år, immunsuppression eller graviditet (täcker Listeria monocytogenes).
- Aciklovir vid misstänkt Herpesencefalit.
- Mål: antibiotika inom 1 timme från vårdkontakt — varje timmes fördröjning ökar mortaliteten.
Klinisk pärla
Frånvaro av nackstyvhet utesluter inte meningit. Sensitiviteten är endast cirka 30 % hos vuxna och ännu lägre hos spädbarn, mycket gamla, medvetandesänkta och immunsupprimerade. Hos spädbarn ses i stället spänd fontanell, skrikighet och slöhet. Den klassiska triaden feber + nackstyvhet + medvetandepåverkan finns hos under hälften av patienterna med verifierad bakteriell meningit.
Tenta-fokus
Åskknallshuvudvärk med nackstyvhet utan feber ska handläggas som Subaraknoidalblödning tills motsatsen bevisats — DT hjärna akut, och LP med spektrofotometri för Xantokromi vid negativ DT. Nackstyvheten kommer där först efter 3–12 timmar när blodet hunnit irritera hinnorna.
Kopplingar
- Bakteriell meningit — den fruktade orsaken
- Subaraknoidalblödning — icke-infektiös orsak med samma tecken
- Lumbalpunktion — den avgörande undersökningen
- Meninger — de irriterade strukturerna
- Meningokocker — ger petekier och snabbt förlopp
- Listeria monocytogenes — motiverar ampicillintillägg hos riskgrupper
- Encefalit — överlappande men neuronal snarare än meningeal sjukdom