Meningokocker

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 05 Koagulation och Hemostas

Vad är det?

Gramnegativa diplokocker (Neisseria meningitidis) som orsakar meningit och fulminant sepsis. I koagulationssammanhang nämns meningokocker som en av de bakteriella infektioner som utlöser disseminerad intravasal koagulation, jämte stafylokock, streptokock och pneumokock.

Mekanism

• Bakteriens lipopolysackarid (endotoxin) stimulerar monocyter och makrofager att exponera vävnadsfaktor (TF), som aktiverar koagulationskaskaden systemiskt.
• Samtidig frisättning av cytokiner (TNF-α, IL-1, IL-6) ger endotelskada och nedreglering av trombomodulin, vilket slår ut protein C-systemet.
• Utbredd intravasal fibrinbildning leder till förbrukning av trombocyter och koagulationsfaktorer samt sekundärt ökad fibrinolys.
• Kliniskt ger detta den karakteristiska bilden med petekier och purpura i huden samtidigt som mikrotromber orsakar organsvikt.

Klinisk relevans & Diagnostik

Vid misstänkt meningokocksepsis med DIC visar screeningproverna ett mycket typiskt mönster: sänkt B-TPK, förlängd APTT, förhöjt INR, sänkt P-Fibrinogen, ökad D-dimer och sänkt P-Antitrombin. Laboratoriedata påvisar konsumtion av trombocyter och koagulationsfaktorer samt ökad fibrinolys. Bedömningen underlättas av att upprepa analyserna efter ett par timmar — dynamiken är diagnostisk och viktigare än ett enstaka värde.

Kopplingar

Relaterat: DIC, Sepsis, Purpura, Tissue factor, Bakteriell infektion, Pneumokocker, Stafylokocker, Streptokocker