Pneumokocker

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 05 Koagulation och Hemostas, 07 Analysverksamhet inom Primärvården

Vad är det?

Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) är grampositiva, kapselförsedda diplokocker och den vanligaste orsaken till samhällsförvärvad pneumoni. I hemostassammanhang nämns pneumokocker som en av de bakteriella infektioner som kan utlösa disseminerad intravasal koagulation.

Mekanism

• Polysackaridkapseln skyddar mot fagocytos och är den viktigaste virulensfaktorn; splenektomerade patienter har därför kraftigt ökad risk för fulminant pneumokocksepsis.
• Vid svår Sepsis frisätts bakteriella cellväggskomponenter och cytokiner (TNF-α, IL-6) som inducerar vävnadsfaktor på monocyter och endotelceller → generaliserad koagulationsaktivering.
• Samtidig endotelskada och nedreglering av trombomodulin och protein C-systemet gör att den fysiologiska hämningen sviktar.
• Kompendiet listar pneumokock tillsammans med stafylokock, streptokock och meningokock bland de bakteriella DIC-orsakerna.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Vid misstänkt bakteriell infektion talar högt CRP och förhöjt prokalcitonin för bakteriell genes; prokalcitonin skiljer bättre än CRP mellan bakteriell och viral etiologi.
• Blodstatus visar typiskt leukocytos med neutrofili och vänsterförskjutning; toxisk granulering ses vid svår infektion.
• Vid samtidig blödningsbenägenhet och sepsis ska DIC-panelen tas: TPK, APTT, PK(INR), Fibrinogen, D-dimer och Antitrombin, och upprepas efter några timmar.
• Diagnostik: blododling, nasofarynxodling, sputumodling och pneumokockantigen i urin.

Kopplingar

Relaterat: Streptokocker, Stafylokocker, Meningokocker, Sepsis, DIC, Pneumoni, Prokalcitonin