Penicillin

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 05 Koagulation och Hemostas, 08 Njurmarkörer och Urindiagnostik, 09 Proteiner, Inflammation och M-komponent

Vad är det?

Penicillin är en betalaktamantibiotikagrupp som hämmar bakteriell cellväggssyntes genom att blockera tvärbindning av peptidoglykan. I koagulationssammanhang är penicillin av intresse som en läkemedelsorsak till förvärvad trombocytfunktionsdefekt.

Mekanism

Klinisk relevans & Diagnostik

  • Vid utredning av blödningsbenägenhet ska anamnesen alltid innehålla frågor om läkemedel och hälsokostpreparat — penicillin i högdos, ASA och NSAID är vanliga bidragande orsaker.
  • Defekten ger normalt TPK, normal APTT och normalt PK(INR) men förlängd blödningstid och patologisk aggregometri.
  • Effekten är reversibel och klingar av när läkemedlet sätts ut, till skillnad från ASA-effekten som kvarstår trombocytens hela livslängd.
  • Penicillin och besläktade preparat kan även störa vissa kemiska analyser, bl.a. ge interferensurinsticka och proteinbestämning i urin.

Indikationer, verkningsmekanism & kontraindikationer

AspektInnehåll
IndikationerStreptokock- och pneumokockinfektioner, syfilis, meningokock m.m.
Verkningsmekanismβ-laktam → hämmar transpeptidas (PBP) → defekt cellväggssyntes → baktericid.
KontraindikationerPenicillinallergi (typ I).
Försiktighet / biverkningarAllergi/anafylaxi (viss korsreaktion med cefalosporiner), GI-besvär, kramper vid mycket höga doser/njursvikt.

Kopplingar

Relaterat: Antibiotika, Trombocytfunktionsdefekt, Trombocytaggregation, Acetylsalicylsyra, Immunhemolys, Streptokocker, Läkemedelspåverkan