Mykoplasma

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

• Mykoplasma är släktet Mycoplasma — de minsta självreplikerande bakterierna, med ett kraftigt reducerat genom.
• Saknar helt cellvägg och därmed Peptidoglykan. De har i stället ett kolesterolinnehållande cellmembran.
• Kan därför inte färgas med Gramfärgning och är naturligt resistenta mot alla Betalaktamantibiotika (Penicillin, Cefotaxim, Meropenem).
• Pleomorfa (formvarierande) och växer långsamt på specialmedium med karakteristiska “stekt ägg”-kolonier.

Kliniskt viktiga arter

• Mycoplasma pneumoniae — Atypisk pneumoni, främst hos skolbarn och yngre vuxna. Epidemier vart 3–7 år.
• Mycoplasma genitalium — Uretrit, Cervicit, Salpingit; ökande resistensproblem.
• Mycoplasma hominis och Ureaplasma urealyticum — urogenital kolonisation, postpartum feber, sällsynt systemisk infektion hos immunsupprimerade.

Patofysiologi vid Mycoplasma pneumoniae

• Fäster vid respiratoriskt epitel via adhesinet P1 och skadar Cilier → långdragen torrhosta.
• Producerar väteperoxid och toxinet CARDS som ger epitelskada.
• Stor del av sjukdomsbilden är immunmedierad, inte direkt cytotoxisk.
• Bildar Köldagglutininer (IgM mot erytrocytantigenet I) som kan ge Hemolytisk anemi.

Symtom och extrapulmonella manifestationer

• Smygande debut över dagar: huvudvärk, halsont, låggradig Feber, sjukdomskänsla.
• Ihållande torrhosta som kan kvarstå i veckor är det dominerande symtomet.
• Diskrepans mellan lindriga auskultationsfynd och uttalade lungröntgenförändringar (“walking pneumonia”).
• Extrapulmonellt: Erythema multiforme, Stevens-Johnsons syndrom, Hemolytisk anemi, Myokardit, Artrit, Guillain-Barrés syndrom, Encefalit, Transversell myelit.

Diagnostik

• PCR från nasofarynx- eller svalgsekret är förstahandsmetod.
• Serologi (IgM/IgG) med titerstegring — långsam, används sällan akut.
• Odling är opraktisk (tar veckor).
• Lungröntgen: interstitiella, fläckiga infiltrat, ofta mer utbredda än kliniken antyder.
• CRP ofta måttligt förhöjt, LPK normalt — talar emot pneumokockpneumoni.

Behandling

• Makrolider (Erytromycin, Azitromycin, Klaritromycin) är förstahandsval hos barn och vuxna.
• Doxycyklin är alternativ hos vuxna och äldre barn.
• Kinoloner (Moxifloxacin) vid makrolidresistens.
• Makrolidresistens (23S rRNA-mutation) är utbredd i Östasien och ökar i Europa.
• Mycoplasma genitalium: Azitromycin följt av Moxifloxacin vid resistens; resistensbestämning rekommenderas.

Tenta-fokus

Avsaknad av cellvägg = ingen effekt av betalaktamer. Detta är den enskilt vanligaste frågan om mykoplasma. Behandla i stället med medel som hämmar proteinsyntes (Makrolid, Doxycyklin) eller DNA-gyras (Kinolon).

Klinisk pärla

Ung patient med veckolång torrhosta, låg feber, normalt LPK och lungröntgen som “ser värre ut än patienten” — tänk Mycoplasma pneumoniae. Fråga efter samtidigt insjuknande i familj eller skolklass.

Kopplingar

• Atypisk pneumoni — kliniskt syndrom tillsammans med Legionella och Chlamydophila pneumoniae
• Makrolid — förstahandsbehandling
• Köldagglutininer — immunologiskt fenomen
• Peptidoglykan — det mykoplasma saknar
• Cefotaxim — har ingen effekt mot mykoplasma