Meropenem

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

• Bredspektrum-antibiotika i gruppen karbapenemer, en undergrupp av betalaktamantibiotika.
• Ges enbart intravenöst (dålig peroral absorption) och används vid svåra, livshotande infektioner.
• Räknas som ett reservpreparat — bland de bredaste antibiotika som finns i klinisk rutin.

Verkningsmekanism

• Binder till penicillinbindande proteiner (PBP) i bakteriens cellvägg och hämmar tvärbindning av peptidoglykan.
• Baktericid effekt, tidsberoende — effekten styrs av tiden koncentrationen ligger över MIC (T>MIC).
• Mycket stabil mot de flesta betalaktamaser, inklusive ESBL (extended spectrum betalaktamaser) och AmpC.
• Till skillnad från imipenem bryts meropenem knappt ned av renalt dehydropeptidas och behöver inte cilastatin.

Spektrum

• Grampositiva: Streptokocker, meticillinkänsliga Staphylococcus aureus, enterokocker (E. faecalis måttligt).
• Gramnegativa: Escherichia coli, Klebsiella, Enterobacter, Serratia, Pseudomonas aeruginosa, Acinetobacter.
• Anaerober: Bacteroides fragilis, Clostridium-arter.
• Luckor i spektrum: MRSA, Enterococcus faecium, Stenotrophomonas maltophilia, Legionella, Mykoplasma, Klamydia.

Indikationer

• Svår sepsis och septisk chock med okänt fokus, särskilt hos immunsupprimerade.
• Febril neutropeni hos patienter med cancer under cytostatikabehandling.
• Sekundär peritonit och andra svåra intraabdominella infektioner.
• Nosokomial och ventilatorassocierad pneumoni.
• Verifierade eller misstänkta ESBL-producerande gramnegativa infektioner.
• Bakteriell meningit — meropenem passerar blod-hjärnbarriären vid inflammation (imipenem undviks pga kramprisk).

Dosering

• Vuxna: 0,5–1 g x 3 iv; vid meningit och Pseudomonas-infektion 2 g x 3.
• Dosjustering vid nedsatt njurfunktion (utsöndras huvudsakligen renalt oförändrat).
• Förlängd infusion (3 h) eller kontinuerlig infusion används alltmer för att optimera T>MIC vid svår sepsis.

Biverkningar

• Gastrointestinala besvär: illamående, diarré.
• Antibiotikaassocierad Clostridioides difficile-kolit — betydande risk pga brett spektrum.
• Svampöverväxt, candidiasis.
• Krampanfall (lägre risk än imipenem, ökar vid njursvikt och höga doser).
• Sänker koncentrationen av valproat kraftigt — risk för genombrottsanfall vid epilepsi.
• Korsallergi med penicillin förekommer men är låg (< 1 % vid icke-anafylaktisk penicillinallergi).

Resistens

• Karbapenemaser (KPC, NDM-1, OXA-48, VIM/IMP) — plasmidburna och sprids snabbt internationellt.
• Porinförlust (OprD hos Pseudomonas) kombinerat med effluxpumpar ger resistens utan karbapenemas.
• Karbapenemresistenta Enterobacterales (CRE) är anmälningspliktiga och kräver smittspårning.

Klinisk pärla

Meropenem är förstahandsval vid verifierad ESBL-infektion med svår sepsis — cefalosporiner sviktar även om resistensbestämningen ser känslig ut in vitro. Deeskalera dock så snart odlingssvar tillåter, annars driver du fram karbapenemresistens.

Tenta-fokus

Kunna karbapenemernas luckor utantill: MRSA, E. faecium, Stenotrophomonas och atypiska luftvägspatogener täcks INTE. Kom också ihåg interaktionen meropenem–valproat.

Kopplingar

• Betalaktamantibiotika — samma grundstruktur och verkningsmekanism
• Sepsis — vanligaste indikationen
• Klebsiella — typisk ESBL-producent där meropenem behövs
• Antibiotikaresistens — karbapenemaser som globalt hot