Bacteroides

Kurs: Basvetenskap 6

Typ	Gramnegativ, obligat Anaerob stavbakterie
Habitat	Dominerande släkte i human Tarmflora (kolon)
Viktigaste art	Bacteroides fragilis
Typisk infektion	Intraabdominell abscess, Peritonit, blandinfektion
Nyckelegenskap	Kapsel + betalaktamas, resistent mot aminoglykosider
Behandling	Metronidazol, Piperacillin-tazobaktam, Karbapenem

Mikrobiologi

• Gramnegativa, icke sporbildande, pleomorfa stavar som växer strikt anaerobt.
• Utgör upp till 25–30 % av tarmens odlingsbara flora, med runt 10¹¹ bakterier per gram avföring.
• B. fragilis är bara någon procent av floran men står för majoriteten av kliniska anaerobisolat — den mest virulenta arten.
• Har lipopolysackarid med låg endotoxinaktivitet jämfört med Enterobacterales, men en potent polysackaridkapsel.

Normalflorans funktion

• Bryter ned komplexa polysackarider som människan inte kan smälta och producerar kortkedjiga fettsyror (Butyrat, propionat, acetat).
• Bidrar till kolonisationsresistens mot patogener och till mognad av tarmens immunsystem.
• Polysackarid A från B. fragilis inducerar Regulatoriska T-celler och har immunmodulerande, antiinflammatorisk effekt.

Patogenes

• Blir patogen vid barriärbrott: perforerad Appendicit, Divertikulit, tarmkirurgi, penetrerande buktrauma, Ischemisk tarm.
• Virulensfaktorer: polysackaridkapsel (abscessinducerande och antifagocytär), betalaktamas, superoxiddismutas och katalas som ger aerotolerans, samt proteaser och neuraminidas.
• Enterotoxigena stammar (ETBF) producerar fragilysin, ett metalloproteas som klyver E-kadherin — kopplat till diarré och möjligen Kolorektalcancer.
• Verkar oftast i synergi med fakultativa anaerober som Escherichia coli, som förbrukar syre och sänker redoxpotentialen lokalt.

Kliniska infektioner

Lokalisation	Typiskt tillstånd	Kommentar
Buk	Abscess efter perforation, sekundär Peritonit	Nästan alltid blandflora
Gynekologiskt	Tuboovarialabscess, Bakteriell vaginos	Ofta med Prevotella
Mjukdelar	Nekrotiserande fasciit, decubitussår, diabetesfotsår	Illaluktande, gasbildning
Blod	Bakteriemi utgången från buken	Hög mortalitet, ofta polymikrobiell
Hjärna/lunga	Hjärnabscess, aspirationspneumoni med empyem	Vid aspiration/hematogen spridning

Diagnostik och behandling

• Anaerob odling i transportmedium; provet får inte exponeras för luft. MALDI-TOF för artbestämning.
• Illaluktande var är ett starkt kliniskt tecken på anaerob infektion.
• Metronidazol är förstahandsval — praktiskt taget all Bacteroides är känslig. Alternativ: Piperacillin-tazobaktam, Karbapenem, Klindamycin (stigande resistens, 15–30 %).
• Bacteroides är naturligt resistent mot Aminoglykosider (kräver syreberoende upptag) och mot Cefalosporiner av tidig generation genom cefalosporinas.
• Källkontroll med kirurgisk eller radiologisk dränering är helt avgörande — antibiotika ensamt läker sällan en abscess.

Klinisk pärla

Illaluktande var + gasbildning + infektion nära en slemhinnebarriär (tarm, munhåla, vagina) = tänk anaerober. Sätt in metronidazol och sök efter något att dränera; ren antibiotikabehandling av en etablerad abscess misslyckas nästan alltid.

Tenta-fokus

B. fragilis: gramnegativ obligat anaerob, kapsel som inducerar abscess, betalaktamasproducerande, naturligt resistent mot aminoglykosider. Metronidazol är förstahandsval. Kom ihåg att den är minoritet i floran men majoritet bland kliniska anaerobisolat.

Kopplingar

• Metronidazol — förstahandsbehandling
• Tarmflora — bakteriens normala habitat
• Intraabdominell abscess — typisk klinisk manifestation
• Anaerob — metabolisk kategori
• Butyrat — nyttig metabolit från släktet
• Superoxiddismutas — virulensfaktor som ger aerotolerans