Prevotella
Kurs: Basvetenskap 6 Typ: Bakterie · Gramnegativ stav · obligat anaerob · slemhinnornas normalflora
Snabbfakta
| Fält | Värde |
|---|---|
| Agenstyp | Bakterie (släkte med >50 arter), ej sporbildande |
| Familj | Prevotellaceae (Bacteroidetes) |
| Gram och morfologi | Gramnegativ, kort pleomorf stav eller kockobacill |
| Oxidas / katalas | Båda negativa |
| Galltolerans | Galltoleranta växer inte i 20 % galla – skiljer prevotella från Bacteroides fragilis-gruppen |
| Pigment | Flera arter (P. intermedia, P. nigrescens, P. melaninogenica) bildar svarta eller bruna kolonier på blodagar genom hemininlagring, och fluorescerar tegelrött i UV-ljus |
| Rörlighet / sporer | Orörlig; inga sporer |
| Syrekrav | Obligat anaerob, måttligt aerotolerant |
| Växtbetingelser | Anaerob odling 2–7 dygn; berikade medier med hemin och vitamin K |
| Reservoar | Människans munhåla, vagina och tarm – en av de dominerande släktena i munhålans och vaginans normalflora |
| Vektor | Ingen |
| Smittväg | Endogen; sprids vid slemhinneskada, aspiration eller barriärgenombrott |
| Infektionsdos | Ej tillämpligt |
| Inkubationstid | Dygn till veckor |
| R₀ | 0 – smittar inte mellan människor |
| Målorgan | Munhåla och käkar, nedre luftvägar (aspiration), kvinnliga genitalia, mjukdelar |
| Anmälningspliktig | Nej |
Vad är agenset?
- Prevotella är ett släkte obligat anaeroba, gramnegativa stavar som utgör en stor del av normalfloran i munhålan, vagina och tarm.
- Släktet bröts ut ur Bacteroides 1990 – de arter som inte tål galla och som ofta är pigmenterade kallas numera Prevotella (moderata sackarolytiska) respektive Porphyromonas (asackarolytiska).
- Kliniskt är Prevotella framför allt “anaeroben ovanför diafragma”, till skillnad från Bacteroides fragilis som är “anaeroben nedanför diafragma”. Denna anatomiska tumregel är extremt användbar när man ska välja empirisk antibiotika.
- Viktiga arter: P. melaninogenica (munhåla, aspirationspneumoni), P. intermedia (parodontit, ANUG), P. bivia och P. disiens (genitala infektioner, Bakteriell vaginos), P. denticola, P. oralis.
Epidemiologi
- Ingen epidemiologi i klassisk mening; isoleras vid:
- Odontogena infektioner och parodontit – P. intermedia är starkt kopplad till akut nekrotiserande ulcerös gingivit (ANUG, “trench mouth”) och till gravidgingivit (arten stimuleras av progesteron och östradiol som ersättning för vitamin K).
- Aspirationspneumoni, lungabscess och empyem – tillsammans med Fusobacterium, Porphyromonas och orala streptokocker.
- Bakteriell vaginos – P. bivia är en av kärnarterna i BV-floran tillsammans med Gardnerella vaginalis.
- Salpingit/PID, tuboovarialabscess, endometrit.
- Bett- och mjukdelsinfektioner, sinuit, otit, mastoidit, hjärnabscess (odontogen eller sinugen).
- Tarmens Prevotella-dominans är en av de tre klassiska “enterotyperna” och associeras med fiber- och kolhydratrik kost, i kontrast till Bacteroides-dominans vid fett- och proteinrik västerländsk kost.
- Prevotella copri i tarmen har associerats med Reumatoid artrit och med insulinresistens – ett aktivt forskningsfält där kausaliteten ännu är oklar.
Smittvägar och smittsamhet
- Endogen. Infektion kräver att slemhinnebarriären bryts: tandextraktion, parodontit, trauma, kirurgi, aspiration vid medvetandesänkning, eller floraförskjutning i vagina.
- Riskfaktorer för aspiration: alkoholintoxikation, epilepsi, stroke, demens, sväljningssvårigheter, dålig tandstatus. Dålig tandhygien är den viktigaste enskilda riskfaktorn för anaerob lungabscess – tandlösa patienter får sällan anaerob lungabscess.
Var och hur infekterar den? Tropism och patogenes
- Kolonisation av gingivalfickor, tonsillkrypter eller vaginalslemhinna.
- Barriärgenombrott eller aspiration av oralt sekret till nedre luftvägar.
- Synergi med fakultativa bakterier som förbrukar syret och sänker redoxpotentialen – anaeroberna kan då växa.
- Vävnadsnedbrytning via proteaser, kollagenas och LPS-driven inflammation.
- Abscessbildning med nekros och putrid (illaluktande) pus – lukten kommer från kortkedjiga fettsyror (smörsyra, propionsyra) och aminer som anaeroberna producerar.
- Vid parodontit driver Prevotella tillsammans med Porphyromonas gingivalis och Tannerella forsythia (“röda komplexet”) en kronisk inflammation med osteoklastaktivering via RANKL → alveolär benförlust.
Virulensfaktorer
- LPS/endotoxin – aktiverar TLR4, driver IL-1β, IL-6, TNF-α och RANKL-medierad benresorption vid parodontit.
- Polysackaridkapsel – antifagocytär och abscessfrämjande, som hos Bacteroides fragilis.
- Proteaser, kollagenas och gelatinas – bryter ned bindväv och parodontala ligament.
- IgA1-proteas – spjälkar sekretoriskt IgA på slemhinnan.
- Sialidas och glykosidaser – nedbrytning av mucin, samverkar med Gardnerella vid Bakteriell vaginos.
- Hemolysin och hemagglutinin.
- Betalaktamas – produceras av 60–90 % av kliniska isolat, vilket är kliniskt helt avgörande (se behandling).
- Kortkedjiga fettsyror (smörsyra) – hämmar neutrofilfunktion och fibroblastproliferation, försämrar sårläkning och ger den karakteristiska putrida lukten.
- Progesteron- och östradiolberoende tillväxt hos P. intermedia – förklarar graviditetsgingivit.
Symtom och klinisk bild
- Odontogena infektioner: parodontit, periapikal abscess, perikoronit, Ludwigs angina (submandibulär flegmone med luftvägshot), käkosteomyelit.
- ANUG – smärtsam, blödande gingiva med gråa nekrotiska papiller, foetor ex ore, feber; klassiskt hos stressade unga, rökare och immunsupprimerade.
- Aspirationspneumoni och Lungabscess: smygande förlopp över veckor, viktnedgång, feber, illaluktande (putrid) sputum, ofta i beroende lungsegment (posteriora överlobssegment eller superiora underlobssegment beroende på kroppsläge vid aspirationen). Empyem.
- Gynekologiska infektioner: Bakteriell vaginos, PID, tuboovarialabscess, postpartumendometrit, korioamnionit – med koppling till Prematurbörd.
- Sinuit, otit, mastoidit, peritonsillit och sekundär hjärnabscess genom direkt spridning eller hematogent.
- Bett- och mjukdelsinfektioner, ofta polymikrobiella.
- Bakteriemi – ovanlig men förekommer, oftast utgående från munhålan eller genitalia.
Klinisk pärla
Illaluktande var är i praktiken diagnostiskt för anaerob infektion – aeroba bakterier producerar inte de kortkedjiga fettsyror som ger lukten. Andra ledtrådar är gasbildning i vävnad, nekros, närhet till en slemhinneyta, samt “sterilt pus”: rikligt med leukocyter och bakterier i gramfärgningen men ingen växt i den vanliga aeroba odlingen.
Diagnostik
- Anaerob odling från aspirat, vävnad eller pleuravätska i anaerobt transportmedium – pinnprov i luft duger inte.
- Sputumodling är inte användbar vid anaerob lunginfektion eftersom munfloran kontaminerar provet; transtorakal punktion, bronkoskopiskt skyddad borste eller pleuravätska krävs för säker diagnos, men i praktiken behandlas man empiriskt.
- Gramfärgning av pus: blandflora med pleomorfa gramnegativa stavar.
- Pigmenterade kolonier och tegelröd UV-fluorescens är en klassisk och snabb ledtråd.
- DT för att avgränsa abscess; panoramaröntgen vid odontogen misstanke.
Behandling och profylax
- Källkontroll: dränage av abscess, tandextraktion, rotbehandling, debridering, torakal dränering av empyem.
- Antibiotika:
- Metronidazol – utmärkt anaerob effekt, men täcker inte de aeroba/mikroaerofila streptokocker som nästan alltid ingår i orala blandinfektioner och ges därför i kombination.
- Amoxicillin-klavulansyra eller piperacillin-tazobactam – bra val eftersom de täcker både anaerober och orala streptokocker.
- Klindamycin – klassiskt val vid odontogena infektioner och penicillinallergi; resistensen ökar dock.
- Karbapenem vid svår infektion.
- Viktig behandlingsprincip: Penicillin i monoterapi räcker ofta inte längre vid orala anaeroba infektioner, eftersom 60–90 % av prevotellastammarna producerar betalaktamas. Detta är den stora förändringen jämfört med äldre lärobokstext, där penicillin var förstahandsval vid lungabscess.
- Behandlingstid: lång vid lungabscess (ofta 4–6 veckor eller tills radiologisk regress), kortare vid odontogen infektion med adekvat källkontroll.
- Profylax: god munhygien och regelbunden tandvård är den effektivaste profylaxen mot både parodontit och anaerob lungabscess; åtgärda sväljningssvårigheter och undvik sedering hos aspirationsbenägna patienter.
Kopplingar
Relaterat: Anaerob infektion, Lungabscess, Aspirationspneumoni, Bakteriell vaginos, Gardnerella vaginalis, Parodontit, Ludwigs angina, Bacteroides fragilis, Fusobacterium necrophorum, Metronidazol, Salpingit, Prematurbörd, Normalflora, Modul 3 - Luftvägs- och hudinfektioner & barnsjukdomar