Sedering

Kurs: Basvetenskap 5

TypLäkemedelsinducerad dämpning av medvetande och ångest
NivåerMinimal (anxiolys) → måttlig → djup → Generell anestesi
Vanliga medelMidazolam, Propofol, Dexmedetomidin, Fentanyl, Ketamin
ÖvervakningPulsoximetri, kapnografi, EKG, blodtryck, medvetandegrad
SkalorRASS (intensivvård), Ramsay, MOAA/S (procedurell sedering)
Största riskenAndningsdepression och luftvägsobstruktion

Vad är det?

  • Farmakologisk dämpning av CNS för att minska ångest, obehag och medvetande vid procedurer eller under intensivvård.
  • Sedering är ett kontinuum, inte diskreta steg. En patient kan glida oavsiktligt från måttlig till djup sedering, varför den som sederar måste kunna hantera nivån ett steg djupare än den avsedda.
  • Skiljs från Generell anestesi, där patienten inte går att väcka ens vid smärtstimulering och luftvägen regelmässigt måste säkras.

Sederingsnivåer enligt ASA

NivåReaktionLuftvägSpontanandningKardiovaskulär funktion
Minimal (anxiolys)Normal på tilltalOpåverkadOpåverkadOpåverkad
Måttlig (“conscious sedation”)Målinriktad på tilltal eller lätt beröringIngen intervention krävsAdekvatVanligen bibehållen
DjupMålinriktad först vid upprepad eller smärtsam stimuleringKan kräva interventionKan vara inadekvatVanligen bibehållen
Generell anestesiIngen, ens vid smärtaKräver ofta interventionOfta inadekvatKan vara påverkad
  • RASS (Richmond Agitation-Sedation Scale) går från +4 (stridslysten) via 0 (vaken och lugn) till −5 (ej väckbar). Målvärde på intensivvårdsavdelning är oftast RASS 0 till −2 — lätt sedering.

Vanliga läkemedel

LäkemedelMekanismAnslag / durationFördelNackdel
MidazolamGABA-A-agonist (bensodiazepin)2–5 min / 30–60 minAnterograd amnesi, anxiolysAndningsdepression, Delirium, ackumulering vid njursvikt
PropofolGABA-A-potentiering30–60 s / 5–10 minSnabbt anslag och uppvaknande, antiemetisktHypotoni, apné, Propofolinfusionssyndrom, ingen analgesi
DexmedetomidinSelektiv α₂-agonist10–20 min / 2–3 hVäckbar sedering, ingen andningsdepression, mindre deliriumBradykardi, hypotoni
KetaminNMDA-antagonist1 min iv / 10–20 minBibehållen andning och luftvägsreflexer, analgesiEmergensfenomen, hypersalivation, ökad sekretion
Fentanylµ-opioidagonist2–3 min / 30–60 minKraftig analgesiAndningsdepression, bröstkorgsrigiditet vid snabb injektion
LustgasOkänd, NMDA-påverkanSekunderSnabbt reversibel, barnDiffusionshypoxi, kontraindicerat vid luftfyllda hålrum

Utförande och säkerhet

  • Preoperativ bedömning: ASA-klass, luftvägsbedömning (Mallampati, munöppning, tandstatus, halsrörlighet), fasta (6 timmar för fast föda, 2 timmar för klar dryck), aktuella läkemedel och tidigare anestesireaktioner.
  • Fri venväg, syrgas, sug och akutvagn med intubationsutrustning ska finnas tillgängligt.
  • Kapnografi upptäcker apné och hypoventilation tidigare än pulsoximetri och rekommenderas vid all måttlig och djup sedering. Pulsoximetrin faller sent, särskilt om patienten får syrgas.
  • Titrera dos i små steg och vänta på full effekt mellan doser — den vanligaste orsaken till överdosering är för snabb upprepad dosering.
  • Personen som administrerar sedering ska inte samtidigt utföra proceduren vid djup sedering.
  • Postoperativ övervakning tills patienten är orienterad och stabil; Aldrete-poäng styr utskrivning.

Fallgropar

  • Synergism: kombinationen opioid plus bensodiazepin ger kraftigt potentierad andningsdepression — den enskilt vanligaste orsaken till allvarliga sederingsincidenter.
  • Äldre behöver oftast 30–50 % lägre dos på grund av ökad känslighet, minskad clearance och ökad distributionsvolym för lipofila medel.
  • Obstruktivt sömnapnésyndrom, obesitas och kort tjock hals ökar risken för luftvägsobstruktion dramatiskt.
  • Långvarig midazolaminfusion på IVA ger ackumulering av aktiva metaboliter (α-hydroxymidazolam-glukuronid) vid njursvikt, med förlängt uppvaknande.
  • Djup sedering på IVA förlänger ventilatortid, ökar delirium och förlänger vårdtiden — “lätt sedering med daglig väckning” är dagens standard.
  • Antidoter: flumazenil vid bensodiazepin (risk för kramper hos kroniska användare), naloxon vid opioid (kortare halveringstid än de flesta opioider — risk för resedering).

Klinisk pärla

Dexmedetomidin är det enda vanliga sedativum som ger sedering utan andningsdepression. Patienten är väckbar och samarbetsvillig och somnar om — särskilt värdefullt vid extubationsförsök och hos deliriumkänsliga äldre.

Tenta-fokus

Sedering är ett kontinuum och man måste kunna hantera nivån ett steg djupare än den avsedda. Kunna att propofol saknar analgetisk effekt, att ketamin bevarar andning och luftvägsreflexer och att kombinationen opioid plus bensodiazepin är den farligaste synergin.

Kopplingar

  • Generell anestesi — nästa steg på kontinuumet
  • Propofol — vanligaste medlet vid procedurell sedering
  • Midazolam — bensodiazepinen
  • Dexmedetomidin — sedering utan andningsdepression
  • Delirium — komplikation vid djup och långvarig sedering
  • Opioider — synergistisk andningsdepression