Dantrolen
Kurs: Basvetenskap 5 Moment 1
Vad är det?
- Ett muskelrelaxerande läkemedel som verkar direkt i skelettmuskelcellen, inte i CNS och inte i den neuromuskulära synapsen.
- Enda specifika antidoten vid Malign hypertermi.
Verkningsmekanism
- Binder RyR1, ryanodinreceptorn i skelettmuskelns sarkoplasmatiska retikulum, och hämmar kalciumfrisättningen.
- Resultatet är minskad kontraktion utan att nervimpulsen, acetylkolinfrisättningen eller aktionspotentialen påverkas.
- Selektiviteten för RyR1 framför RyR2 (hjärtat) förklarar varför läkemedlet inte ger uttalad kardiodepression.
Tenta-fokus
Dantrolen är den enda muskelrelaxantia som verkar nedströms den neuromuskulära synapsen. Detta är precis varför det fungerar vid malign hypertermi och varför icke-depolariserande relaxantia inte gör det: lesionen sitter i sarkoplasmatiska retikulum, alltså efter synapsen. Att rigiditeten kvarstår trots full neuromuskulär blockad är själva beviset för att problemet är intracellulärt – och samtidigt ett patognomont kliniskt tecken.
Dosering vid malign hypertermi
- 2,5 mg/kg intravenöst som bolus, upprepas var 5–10:e minut tills etCO₂, rigiditet, takykardi och temperatur vänder. Total dos kan behöva överstiga 10 mg/kg.
- Klassisk beredning kräver upplösning i 60 ml sterilt vatten per 20 mg-flaska – ett hos en fullvuxen patient tidsödande arbete som kräver flera personer. Nyare nanokristallin beredning (Ryanodex, 250 mg per flaska) löses mycket snabbare.
- Fortsatt behandling 1 mg/kg var 6:e timme i minst 24 timmar, eftersom recidiv förekommer i upp till en fjärdedel av fallen.
Klinisk pärla
Vid malign hypertermi gäller alla parallella åtgärder samtidigt: avbryt triggande medel (volatila anestetika, suxameton), byt till Propofol-baserad anestesi, hyperventilera med 100 % syrgas i högt flöde, ge dantrolen, kyl aktivt, behandla Hyperkalemi och acidos, forcera diures mot rabdomyolysutlöst njurskada. Kalciumflödeshämmare ska undvikas tillsammans med dantrolen – kombinationen kan ge svår hyperkalemi och kardiovaskulär kollaps. Verapamil vid arytmi är alltså direkt kontraindicerat här.
Andra indikationer
- Kronisk spasticitet vid multipel skleros, ryggmärgsskada, cerebral pares och stroke – peroralt.
- Här är dantrolenets styrka att det inte ger CNS-sedering, till skillnad från baklofen, tizanidin och bensodiazepiner. Nackdelen är generell muskelsvaghet, eftersom effekten inte kan riktas mot enbart spastiska muskler.
- Malignt neuroleptikasyndrom – används i praktiken, men evidensen är svagare; mekanismen där är central dopaminblockad, inte ett RyR1-fel.
- Har prövats vid ecstasy-utlöst hypertermi.
Tenta-fokus
Dantrolen fungerar inte vid Serotonergt syndrom, värmeslag eller tyreotoxisk kris, trots att alla dessa också ger hypertermi och muskulär hyperaktivitet. Skälet är mekanistiskt: bara vid malign hypertermi ligger felet i RyR1. Att kunna motivera varför dantrolen inte hjälper vid de andra hypertermitillstånden visar att man förstått mekanismen och inte bara memorerat en associationslista.
Biverkningar
- Hepatotoxicitet – dosberoende, den viktigaste risken vid peroral långtidsbehandling; leverprover måste följas. Vid akut intravenös användning är risken försumbar.
- Muskelsvaghet, trötthet, yrsel, diarré.
- Flebit vid perifer infusion (starkt alkalisk lösning) – helst central infart.
- Interaktion: förstärker effekten av icke-depolariserande relaxantia.
Kopplingar
Relaterat: Malign hypertermi, Sarkoplasmatiskt retikulum, Muskelfysiologi, Rabdomyolys, Hyperkalemi, Anestesi, Spasticitet