Spasticitet

Kurs: Basvetenskap 6

TypHastighetsberoende ökning av muskeltonus vid passiv rörelse
LokalisationSkada i Övre motorneuron (kortikospinala/retikulospinala banor)
NyckelfyndStegrade reflexer, klonus, Babinskis tecken, fällknivsfenomen
SkalorModified Ashworth Scale (0–4), Tardieu
BehandlingFysioterapi, Baklofen, Botulinumtoxin, Tizanidin

Vad är det?

  • Spasticitet definieras klassiskt (Lance 1980) som en hastighetsberoende ökning av tonisk sträckreflex med stegrade senreflexer, som en komponent i Övre motorneuron-syndromet.
  • Nyckelordet är hastighetsberoende: motståndet ökar ju snabbare undersökaren rör leden — det skiljer spasticitet från Rigiditet vid Parkinsons sjukdom, där motståndet är lika stort i alla hastigheter.
  • Ingår i övre motorneuronsyndromets positiva symtom; de negativa (pares, nedsatt finmotorik, uttröttbarhet) är ofta mer funktionshindrande.

Patofysiologi

  • Skada på kortikospinala banor tar bort den deshemmande kontrollen från dorsala retikulospinala banan, medan den excitatoriska mediala retikulospinala och vestibulospinala banan får övervikt.
  • Nettoeffekt: minskad presynaptisk hämning och minskad reciprok Ia-hämning i ryggmärgen → alfamotorneuronet blir hyperexcitabelt.
  • Muskelspolarnas Ia-afferenter aktiveras vid snabb sträckning → monosynaptisk aktivering av alfamotorneuron som inte längre dämpas.
  • Fällknivsfenomen: vid fortsatt sträckning aktiveras Golgis senorgan (Ib-afferenter) → plötsligt tonusbortfall.
  • Med tiden tillkommer sekundära förändringar i muskeln: förkortning, ökad bindvävsinlagring och Kontraktur — dessa svarar inte på farmakologisk tonusreduktion.
  • Spinal chock efter akut skada ger initialt slapp pares; spasticiteten utvecklas gradvis under veckor–månader.

Orsaker

Övre vs nedre motorneuron

FyndÖvre motorneuronNedre motorneuron
TonusÖkad (spastisk)Sänkt (slapp)
ReflexerStegrade, klonusNedsatta/utsläckta
Babinskis teckenPositivtNegativt
AtrofiSen, av inaktivitetTidig, uttalad
FascikulationerNejJa

Undersökning

  • Passiv rörelse i olika hastigheter över knä, armbåge och fotled; gradera med Modified Ashworth Scale 0–4.
  • Testa klonus i fotleden (>5 slag är patologiskt) och Babinskis tecken.
  • Kartlägg utlösande faktorer: smärta, urinretention, förstoppning, trycksår, infektion — dessa förvärrar spasticiteten och ska åtgärdas först.

Behandling

NivåÅtgärdKommentar
BasFysioterapi, töjning, ortoser, ståträningFörebygger Kontraktur
PeroraltBaklofen (GABA-B-agonist), Tizanidin (alfa-2-agonist), DiazepamSedation och muskelsvaghet begränsar dosen
FokaltBotulinumtoxin typ A i.m.Blockerar SNARE-proteinet SNAP-25, effekt 3–4 mån
AvanceratIntratekal baklofenpump, selektiv dorsal rizotomiVid svår generaliserad spasticitet

Klinisk pärla

Spasticitet är inte alltid av ondo. Hos en patient med uttalad benpares kan extensortonus vara det enda som gör stående och överflyttningar möjliga — aggressiv tonusreduktion kan då försämra funktionen. Behandla symtom, inte skalpoäng.

Tenta-fokus

Hastighetsberoende = spasticitet (övre motorneuron); hastighetsoberoende, jämnt “blyrörsmotstånd” = Rigiditet (basala ganglier). Kugghjulsfenomen uppstår när Tremor överlagras på rigiditet. Kunna att abrupt utsättning av intratekal Baklofen kan ge livshotande abstinens med hypertermi, rebound-spasticitet och rabdomyolys.

Kopplingar

  • Övre motorneuron — lokalisationen för skadan
  • Muskelspole — sensorn vars Ia-afferens driver den stegrade sträckreflexen
  • Rigiditet — den viktigaste differentialdiagnosen i tonusbedömning
  • Baklofen — GABA-B-agonist, förstahandsval peroralt
  • Botulinumtoxin — fokal behandling via SNAP-25-klyvning
  • Kontraktur — den strukturella slutkomplikationen