Droppfot

Kurs: Basvetenskap 3

Typ	Kliniskt syndrom — svaghet i fotens dorsalflexion
Vanligaste orsak	Nervus peroneus-pares vid caput fibulae
Nyckelmuskel	Musculus tibialis anterior (L4–L5)
Gångmönster	Stegrande gång (steppage), foten “smäller i” vid hälisättning
Diagnostik	Neurologiskt status, EMG och neurografi, MR ländrygg
Behandling	Peroneusskena, sjukgymnastik, åtgärda orsaken

Vad är det?

• Droppfot innebär nedsatt eller upphävd förmåga att lyfta framfoten (dorsalflexion i fotleden), så att foten hänger ned i plantarflexion.
• Det är ett symtom, inte en diagnos — orsaken kan sitta var som helst från motorkortex till muskeln, och att lokalisera nivån är hela den kliniska poängen.

Anatomisk grund

• Dorsalflexionen utförs av m. tibialis anterior, m. extensor digitorum longus och m. extensor hallucis longus i det främre underbenskompartmentet.
• Innervationen sker via Nervus peroneus profundus, en gren av n. peroneus communis (L4–S1), som i sin tur avgår från Nervus ischiadicus.
• N. peroneus communis slingrar sig ytligt runt collum fibulae där den ligger direkt mot benet med minimalt skydd av mjukdelar — därför den överlägset vanligaste kompressionspunkten.
• N. peroneus superficialis innerverar mm. peronei (eversion) och känseln på fotryggen; n. peroneus profundus innerverar dorsalflexorerna och känseln i första interdigitalrummet.

Orsaker efter nivå

Nivå	Orsak	Särskiljande fynd
N. peroneus vid fibulahuvudet	Tryck (benkorsande, gips, långvarigt liggande, mager patient), trauma, ganglion	Nedsatt dorsalflexion och eversion, bevarad inversion
Nervus ischiadicus	Höftprotesoperation, injektionsskada, tumör	Även hamstringsvaghet, hela underbenet påverkat
Rot L5	Diskbråck L4/L5, spinal stenos	Nedsatt dorsalflexion och inversion, dermatomsmärta, positiv Lasègue
Plexus lumbosacralis	Bäckentrauma, förlossningsskada, tumör	Flera rötter engagerade
Central	Stroke, Multipel skleros, ALS	Spasticitet, stegrade reflexer, positiv Babinski
Muskel/neuromuskulär	Myopati, Charcot-Marie-Tooth	Ofta bilateralt, långsamt förlopp

Klinisk undersökning

• Nyckeltestet: pröva inversion (m. tibialis posterior, tibialisnerven, rot L5). Nedsatt inversion talar för L5-rotpåverkan; normal inversion vid nedsatt dorsalflexion och eversion talar för peroneuspares.
• Testa dorsalflexion mot motstånd, gång på hälar, känsel på fotrygg och i första interdigitalrummet.
• Tinels tecken över caput fibulae ger utstrålande parestesier vid lokal nervkompression.
• Reflexer: patellarreflexen (L4) och akillesreflexen (S1) är typiskt normala vid isolerad L5-påverkan — ett viktigt fynd.
• Uteslut central orsak: spasticitet, klonus och positiv Babinski talar för övre motorneuronskada.

Gångmönster och kompensation

• Steppage-gång: patienten lyfter knät onormalt högt för att inte snubbla på tåspetsen.
• Foot slap: foten slår i golvet vid hälisättning eftersom excentrisk kontroll av plantarflexionen saknas.
• Ökad fallrisk, särskilt hos äldre och i ojämn terräng.

Utredning och behandling

• EMG och neurografi efter 3 veckor lokaliserar skadan och skiljer axonal skada från demyelinisering — avgörande för prognosbedömning.
• MR ländrygg vid misstänkt rotpåverkan; ultraljud eller MR över knät vid misstänkt lokal kompression eller ganglion.
• Peroneusskena (ankle-foot orthosis) normaliserar gången omedelbart och förebygger kontraktur i akillessenan.
• Sjukgymnastik med rörlighetsträning; undvik att korsa benen och tryck mot fibulahuvudet.
• Kirurgi vid strukturell kompression, diskbråck med progredierande pares eller vid nervruptur. Vid kvarstående pares efter >1 år kan senetransposition övervägas.
• Prognos: tryckneurapraxi läker oftast inom 6–12 veckor; axonal skada tar månader och läker ofta ofullständigt.

Klinisk pärla

Ett enda test skiljer de två vanligaste orsakerna åt: inversion. Peroneusnerven innerverar inte m. tibialis posterior, så bevarad inversion vid droppfot lokaliserar skadan till peroneusnerven — medan nedsatt inversion pekar mot L5-roten.

Tenta-fokus

Progredierande droppfot vid Diskbråck är en relativ operationsindikation — pares som förvärras ska inte exspekteras. Kom också ihåg att droppfot med samtidig spasticitet och positiv Babinski aldrig är perifer, utan kräver utredning av centrala nervsystemet.

Kopplingar

• Nervus peroneus — vanligaste skadade nerven
• Musculus tibialis anterior — huvudmuskeln för dorsalflexion
• Diskbråck — viktig rotorsak (L4/L5)
• Nervus ischiadicus — moderstammen
• EMG — nivådiagnostik och prognosbedömning