MR

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

  • MR = magnetresonanstomografi (eng. MRI), en bilddiagnostisk metod som skapar snittbilder utan joniserande strålning.
  • Utnyttjar vätekärnornas (protonernas) magnetiska egenskaper i kroppens Vatten och fett.
  • Överlägsen Datortomografi för mjukdelskontrast — förstahandsval vid frågeställningar i hjärnan, ryggmärgen, leder och bäckenorgan.

Princip

  • Patienten placeras i ett starkt statiskt magnetfält (vanligen 1,5 eller 3 Tesla) som riktar in protonernas spinn.
  • En radiofrekvenspuls tippar magnetiseringen; när protonerna relaxerar tillbaka avges en signal som detekteras av spolar.
  • Två relaxationstider ger kontrast: T1 (longitudinell) och T2 (transversell).
  • Gradientfält kodar signalens position i rummet, och bilden rekonstrueras med Fouriertransform.

Vanliga sekvenser

Infektionsmedicinsk användning

Fallgropar och kontraindikationer

  • Ferromagnetiska implantat, äldre pacemakers och metallsplitter i öga är absoluta eller relativa kontraindikationer.
  • Klaustrofobi och lång undersökningstid gör metoden olämplig vid instabil patient.
  • Gadolinium kan ge Nefrogen systemisk fibros vid uttalad Njursvikt — kontrollera eGFR.
  • Rörelseartefakter försämrar bildkvaliteten påtagligt; barn kräver ofta sedering.

Klinisk pärla

Vid misstänkt Ryggmärgskompression — av Epidural abscess, Metastas eller blödning — ska akut MR av hela kotpelaren göras samma dag. Neurologiskt bortfall som varat mer än 24–48 timmar är ofta irreversibelt, och DT kan inte utesluta diagnosen.

Tenta-fokus

Kom ihåg att MR inte använder joniserande strålning (till skillnad från DT och Slätröntgen) — det gör metoden särskilt lämplig hos gravida och barn. Kunna skilja T1 från T2: “vatten är vitt på T2”.

Kopplingar