Glomus caroticum

Kurs: Basvetenskap 3

Vad är det?

  • Glomus caroticum (carotiskroppen) är en liten kemoreceptororgan, ca 2–5 mm, belägen i Karotisbifurkationen.
  • Fungerar som kroppens främsta perifera Kemoreceptor för syrgastryck i artärblod.
  • Ska skiljas från Sinus caroticus, som är en Baroreceptor för blodtryck belägen i början av A. carotis interna.

Läge och kärlförsörjning

  • Sitter i adventitian i bifurkationen mellan A. carotis interna och A. carotis externa.
  • Blodförsörjs via en liten gren direkt från A. carotis externa eller bifurkationen.
  • Har kroppens högsta blodflöde per gram vävnad (ca 2 000 ml/100 g/min) — vilket gör att arteriovenösa syrgasskillnaden är minimal och organet mäter arteriellt pO2 i realtid.

Innervation

Histologi och funktion

  • Typ I-celler (glomusceller): neuroektodermalt ursprung, innehåller Dopamin, ATP, Acetylkolin och Substans P — de egentliga sensorerna.
  • Typ II-celler (sustentakulära celler): gliaceller som stödjer typ I-celler.
  • Mekanism: Hypoxi hämmar syrekänsliga Kaliumkanaler → membrandepolarisation → öppning av spänningsstyrda Kalciumkanaler → transmittorfrisättning → afferent aktivering.
  • Svarar på lågt PaO2 (framför allt <60 mmHg), stigande PaCO2 och sjunkande pH.
  • Även Glomus aorticum (aortakroppar) bidrar, men carotiskroppen dominerar hos människa.

Fysiologisk roll

  • Ansvarar för nästan hela den Hypoxiska andningsdriften — den centrala kemoreceptorn i medulla svarar bara på PaCO2/pH.
  • Kritisk vid Höghöjdsanpassning och vid kronisk Hypoxemi.
  • Bidrar till Sympatikusaktivering vid Obstruktiv sömnapné och Hjärtsvikt.

Klinisk relevans

  • KOL med koldioxidretention: hos vissa patienter drivs andningen huvudsakligen av hypoxi via carotiskroppen. Okontrollerad högflödesoxygen kan därför bidra till Koldioxidnarkos — dock är dämpad hypoxisk drive bara en av flera mekanismer (Haldane-effekten och ökad V/Q-mismatch bidrar mer).
  • Paragangliom (glomus caroticum-tumör, kemodektom): långsamt växande, oftast benign tumör som ger en pulserande resistens i halsen med lateral men inte vertikal rörlighet (Fontaines tecken). Angiografiskt “lyre sign” med isärspridd bifurkation. Vanligare hos personer som lever på hög höjd och vid SDHD/SDHB-mutationer.
  • Bilateral Karotisendarterektomi eller strålbehandling kan denervera carotiskropparna och avskaffa den hypoxiska andningsdriften.
  • Karotismassage påverkar Sinus caroticus (baroreceptor), inte glomus caroticum — används diagnostiskt vid Supraventrikulär takykardi.

Klinisk pärla

En pulserande, oöm resistens vid käkvinkeln som går att flytta i sidled men inte upp och ner ska föranleda misstanke om Paragangliom — punktera eller biopsera aldrig, risk för kraftig blödning och Katekolamin-frisättning. Utred med MR/angiografi och screena för Feokromocytom och SDH-mutation.

Tenta-fokus

Glomus caroticum = kemoreceptor (O2, CO2, pH), afferens via N. glossopharyngeus. Sinus caroticus = baroreceptor (tryck), afferens också via IX. Aortabågens baroreceptorer går via N. vagus (X). Denna uppdelning är en klassisk tentafråga.

Kopplingar

  • Sinus caroticus — baroreceptorn i samma region
  • N. glossopharyngeus — afferent nerv
  • Hypoxisk andningsdrift — den fysiologiska funktionen
  • Paragangliom — tumörformen
  • Karotisbifurkationen — anatomiskt läge