Glomus caroticum
Kurs: Basvetenskap 3
Vad är det?
- Glomus caroticum (carotiskroppen) är en liten kemoreceptororgan, ca 2–5 mm, belägen i Karotisbifurkationen.
- Fungerar som kroppens främsta perifera Kemoreceptor för syrgastryck i artärblod.
- Ska skiljas från Sinus caroticus, som är en Baroreceptor för blodtryck belägen i början av A. carotis interna.
Läge och kärlförsörjning
- Sitter i adventitian i bifurkationen mellan A. carotis interna och A. carotis externa.
- Blodförsörjs via en liten gren direkt från A. carotis externa eller bifurkationen.
- Har kroppens högsta blodflöde per gram vävnad (ca 2 000 ml/100 g/min) — vilket gör att arteriovenösa syrgasskillnaden är minimal och organet mäter arteriellt pO2 i realtid.
Innervation
- Afferent via N. glossopharyngeus (IX) genom Hering-nerven (sinus caroticus-nerven) till Nucleus tractus solitarius i Medulla oblongata.
- Sympatisk efferent innervation från Ganglion cervicale superius.
- Signaler integreras i Andningscentrum i hjärnstammen och påverkar även Sympatikus-utflöde.
Histologi och funktion
- Typ I-celler (glomusceller): neuroektodermalt ursprung, innehåller Dopamin, ATP, Acetylkolin och Substans P — de egentliga sensorerna.
- Typ II-celler (sustentakulära celler): gliaceller som stödjer typ I-celler.
- Mekanism: Hypoxi hämmar syrekänsliga Kaliumkanaler → membrandepolarisation → öppning av spänningsstyrda Kalciumkanaler → transmittorfrisättning → afferent aktivering.
- Svarar på lågt PaO2 (framför allt <60 mmHg), stigande PaCO2 och sjunkande pH.
- Även Glomus aorticum (aortakroppar) bidrar, men carotiskroppen dominerar hos människa.
Fysiologisk roll
- Ansvarar för nästan hela den Hypoxiska andningsdriften — den centrala kemoreceptorn i medulla svarar bara på PaCO2/pH.
- Kritisk vid Höghöjdsanpassning och vid kronisk Hypoxemi.
- Bidrar till Sympatikusaktivering vid Obstruktiv sömnapné och Hjärtsvikt.
Klinisk relevans
- KOL med koldioxidretention: hos vissa patienter drivs andningen huvudsakligen av hypoxi via carotiskroppen. Okontrollerad högflödesoxygen kan därför bidra till Koldioxidnarkos — dock är dämpad hypoxisk drive bara en av flera mekanismer (Haldane-effekten och ökad V/Q-mismatch bidrar mer).
- Paragangliom (glomus caroticum-tumör, kemodektom): långsamt växande, oftast benign tumör som ger en pulserande resistens i halsen med lateral men inte vertikal rörlighet (Fontaines tecken). Angiografiskt “lyre sign” med isärspridd bifurkation. Vanligare hos personer som lever på hög höjd och vid SDHD/SDHB-mutationer.
- Bilateral Karotisendarterektomi eller strålbehandling kan denervera carotiskropparna och avskaffa den hypoxiska andningsdriften.
- Karotismassage påverkar Sinus caroticus (baroreceptor), inte glomus caroticum — används diagnostiskt vid Supraventrikulär takykardi.
Klinisk pärla
En pulserande, oöm resistens vid käkvinkeln som går att flytta i sidled men inte upp och ner ska föranleda misstanke om Paragangliom — punktera eller biopsera aldrig, risk för kraftig blödning och Katekolamin-frisättning. Utred med MR/angiografi och screena för Feokromocytom och SDH-mutation.
Tenta-fokus
Glomus caroticum = kemoreceptor (O2, CO2, pH), afferens via N. glossopharyngeus. Sinus caroticus = baroreceptor (tryck), afferens också via IX. Aortabågens baroreceptorer går via N. vagus (X). Denna uppdelning är en klassisk tentafråga.
Kopplingar
- Sinus caroticus — baroreceptorn i samma region
- N. glossopharyngeus — afferent nerv
- Hypoxisk andningsdrift — den fysiologiska funktionen
- Paragangliom — tumörformen
- Karotisbifurkationen — anatomiskt läge