Diffus axonal skada

Kurs: MDBI

Typ	Traumatisk hjärnskada (diffus)
Nyckelfynd	Axonal skada av acceleration-deceleration-/rotationsvåld
Klinik	Medvetslöshet direkt efter trauma, ofta med normal initial DT

Vad är det?

• Diffus axonal skada (DAI) är utbredd skada på axon orsakad av acceleration-deceleration- och rotationskrafter vid trauma (t.ex. trafikolycka, fall, skakvåld).
• En av de vanligaste orsakerna till bestående medvetandesänkning och svår funktionsnedsättning efter skalltrauma.

Patofysiologi och morfologi

• Skjuvkrafter sträcker och skadar axon → störd axonal transport → ansamling av protein och svullnad.
• Klassisk lokalisation: hjärnbalken, hjärnstamens dorsolaterala delar och gränsen mellan grå och vit substans.
• Histologi: axonala sfäroider (“retraction balls”) — påvisas med silverfärgning eller immunhistokemi för beta-APP (amyloid precursor protein), som ackumuleras tidigt vid störd transport.
• Ofta små petekiala blödningar i typiska lokaler.

Klinik och diagnostik

• Medvetandesänkning direkt vid traumat, ofta oproportionerlig mot fynden på initial datortomografi (DT kan vara närmast normal).
• MR (särskilt SWI/DWI) är känsligare för mikroblödningar och axonal skada.
• Beta-APP-immunhistokemi används neuropatologiskt/rättsmedicinskt för att påvisa och tidsbestämma axonal skada.

Klinisk betydelse

• Förklarar svår funktionsnedsättning/koma trots avsaknad av stor fokal lesion.
• Central skademekanism vid skakvåld mot spädbarn och vid dödsfall efter trauma.

Tenta-fokus

DAI ger medvetslöshet direkt efter trauma med ofta normal DT. Predilektionsställen: corpus callosum och hjärnstam. Beta-APP markerar skadade axon.

Klinisk pärla

“Patient djupt medvetslös men DT ser nästan normal ut” → misstänk diffus axonal skada; MR avslöjar mer.

Kopplingar

• Skalltrauma — övergripande skademekanism
• Corpus callosum — predilektionsställe
• Beta-APP — immunhistokemisk markör för axonskada
• Skakvåld — DAI hos spädbarn
• Hjärnstam — drabbad struktur vid svår DAI