Dysmetri

Kurs: Basvetenskap 5

Vad är det?

• Oförmåga att gradera rörelsers amplitud och riktning så att målet nås exakt — rörelsen skjuter över målet (hypermetri) eller stannar för tidigt (hypometri).
• Ett kardinaltecken vid cerebellär dysfunktion och ingår i begreppet ataxi.

Neuroanatomisk bakgrund

• Cerebellum jämför avsedd rörelse (efferenskopia från motorcortex) med utförd rörelse (proprioception via tractus spinocerebellaris) och korrigerar felet i realtid — en prediktiv feedforward-funktion.
• Ansvarig region är framför allt spinocerebellum (vermis och intermediärzonen) och cerebrocerebellum (laterala hemisfärerna) med utflöde via nucleus dentatus → pedunculus cerebellaris superior → thalamus (VL) → motorcortex.
• Vid skada uteblir korrektionen, och rörelsen styrs enbart av visuell feedback som kommer för sent — därav översläng och korrigerande sicksackrörelser.
• Lateralisering: cerebellär skada ger symtom ipsilateralt, eftersom banorna korsar två gånger (dubbelkorsning via pedunculus cerebellaris superior och pyramidbanan).

Undersökning

• Finger-näs-test: patienten för pekfingret mellan undersökarens finger och egen näsa. Dysmetri ses som översläng och tilltagande intentionstremor när målet närmar sig.
• Häl-knä-test: hälen förs längs kontralaterala skenbenet — ostadig, avvikande bana vid dysmetri.
• Rebound-fenomen (Stewart-Holmes): utebliven bromsning av en plötsligt släppt kontraktion.
• Andra cerebellära tecken: dysdiadokokinesi, intentionstremor, skanderande tal, nystagmus, bålataxi, hypotoni, breddökad gång.

Differentialdiagnostik

• Sensorisk ataxi (bakstärngsskada, polyneuropati, funikulär myelos vid vitamin B12-brist): dysmetrin förvärras kraftigt när ögonen sluts och Rombergs prov blir positivt. Vid cerebellär dysmetri är skillnaden med slutna ögon liten.
• Vestibulär ataxi: dominerande yrsel och nystagmus, extremitetskoordinationen relativt bevarad.
• Läkemedel och toxiner: alkohol, fenytoin, litium, bensodiazepiner.

Orsaker

• Vaskulära: cerebellär infarkt (särskilt i arteria cerebelli posterior inferior eller superior), cerebellär blödning.
• Tumör: medulloblastom och pilocytiskt astrocytom hos barn, metastaser hos vuxna, hemangioblastom vid von Hippel-Lindau.
• Demyelinisering: multipel skleros med plack i pedunculus cerebellaris.
• Degenerativa: spinocerebellär ataxi, Friedreichs ataxi, multipel systematrofi.
• Toxiskt/metabolt: kronisk alkoholism med vermisatrofi, Wernickes encefalopati (tiaminbrist).
• Paraneoplastisk cerebellär degeneration (anti-Yo vid ovarialcancer, anti-Hu vid småcellig lungcancer).

Klinisk pärla

Vid akut isolerad dysmetri och yrsel hos äldre måste cerebellär infarkt uteslutas — DT hjärna är ofta normal i bakre skallgropen, så MR med diffusionsviktade sekvenser krävs. Cerebellärt ödem kan sekundärt komprimera hjärnstammen och fjärde ventrikeln och bli livshotande inom dygn.

Tenta-fokus

Kunna att cerebellära symtom är ipsilaterala och kunna skilja cerebellär från sensorisk ataxi med Rombergs prov och effekten av att sluta ögonen. Kunna namnge dysmetri, dysdiadokokinesi och intentionstremor som klassisk cerebellär triad vid extremitetsundersökning.

Kopplingar

• Cerebellum — den skadade strukturen
• Ataxi — överordnat begrepp
• Intentionstremor — åtföljande cerebellärt tecken
• Finger-näs-test — undersökningsmetoden
• Rombergs prov — skiljer sensorisk från cerebellär ataxi