Fascioliasis
Kurs: Basvetenskap 6
Vad är det?
- Fascioliasis är en Zoonos orsakad av leverflundrorna Fasciola hepatica (stor leverflundra) och Fasciola gigantica.
- Tillhör gruppen Trematoder (sugmaskar) och räknas till de försummade tropiska sjukdomarna.
- Maskarna parasiterar i gallgångarna hos får, nötkreatur och människa.
Epidemiologi och smittväg
- Global utbredning; högendemiskt i Anderna (Bolivia, Peru), Egypten, Iran och delar av Europa.
- Människan smittas genom att äta vattenväxter — klassiskt vattenkrasse — som bär metacerkarier.
- Sötvattenssnäckor (Galba/Lymnaea) är mellanvärd.
- Till skillnad från Schistosomiasis sker ingen penetration genom huden — smittan är peroral.
Livscykel
- Ägg utsöndras med faeces och kläcks i vatten till miracidier.
- Miracidier infekterar snäckan, förökar sig och frisätts som cerkarier.
- Cerkarier encysteras som metacerkarier på vattenväxter.
- Efter förtäring exciderar larverna i Duodenum, penetrerar tarmväggen och vandrar genom bukhålan in i leverkapseln.
- Larverna borrar sig genom leverparenkymet i veckor och mognar slutligen till vuxna maskar i gallgångarna.
Symtom
- Akut (hepatisk/migrationsfas), 2–12 veckor: Feber, smärta under höger revbensbåge, Hepatomegali, viktnedgång, urtikaria och uttalad Eosinofili.
- Kronisk (biliär) fas: intermittent Ikterus, gallstensliknande koliksmärtor, Kolangit, Pankreatit och Anemi.
- Ektopisk fascioliasis kan ge knutor i bukvägg, hud eller lunga när larven vandrar fel.
- “Halzoun” — svalgfascioliasis efter att ha ätit rå infekterad lever — ger akut svalgobstruktion.
Diagnostik
- Akut fas: äggen syns inte ännu i faeces — använd Serologi (ELISA mot Fasciola-antigen).
- Kronisk fas: äggpåvisning i faeces eller duodenalaspirat (stora, operkulerade ägg).
- DT eller MR visar typiska serpiginösa, förgrenade hypodensa “tunnlar” i leverparenkymet.
- Uttalad Eosinofili tillsammans med leverlesioner hos en resenär ska väcka misstanke.
- Falska ägg i faeces kan ses efter att ha ätit infekterad lever — upprepa provet efter leverfri kost.
Behandling
- Triklabendazol är förstahandsval, 10 mg/kg som engångsdos (kan upprepas). Verkar mot både omogna vandrande larver och vuxna maskar.
- Praziquantel har dålig effekt vid fascioliasis — viktig skillnad mot övriga trematoder.
- Nitazoxanid är ett andrahandsalternativ.
- Triklabendazolresistens är ett växande veterinärmedicinskt och humanmedicinskt problem.
- ERCP kan behövas för att extrahera maskar vid gallgångsobstruktion.
Klinisk pärla
Feber, högersidig flanksmärta och skyhög Eosinofili hos någon som ätit vattenkrasse — tänk fascioliasis. I akutfasen är faecesprov negativt, så serologi är det diagnostiska verktyget.
Tenta-fokus
Fasciola är undantaget från regeln “trematoder behandlas med Praziquantel” — här gäller Triklabendazol. Smittvägen är peroral via vattenväxter, inte hudpenetration.
Kopplingar
- Trematoder — maskgruppen
- Triklabendazol — enda effektiva förstahandsmedlet
- Praziquantel — verkningslöst just här
- Eosinofili — kardinalfynd vid vävnadsinvaderande maskar
- Kolangit — komplikation i biliär fas
- Zoonos — får och nöt är huvudvärdar