Peutz-Jeghers syndrom
Kurs: Basvetenskap 5
| Typ | Ärftligt Hamartomatöst polypossyndrom |
| Gen | STK11/LKB1 (19p13.3), autosomalt dominant |
| Nyckelfynd | Mukokutan pigmentering + hamartomatösa tunntarmspolyper |
| Debut | Pigmenteringar i barndomen, symtom i tonåren |
| Huvudrisk | Invagination, blödning, kraftigt ökad Cancerrisk |
| Uppföljning | Livslång endoskopi- och bildkontroll från tidiga tonåren |
Vad är det?
- Sällsynt (ca 1/50 000–200 000) autosomalt dominant syndrom med hamartomatösa polyper i mag-tarmkanalen och karakteristisk slemhinnepigmentering.
- Cirka 50 % av fallen är nymutationer utan familjeanamnes.
- Klassificeras som ett Cancerpredisponerande syndrom med mycket hög kumulativ risk.
Genetik och patofysiologi
- STK11 (LKB1) kodar en serin/treoninkinas som fungerar som Tumörsuppressorgen.
- LKB1 fosforylerar och aktiverar AMPK, som hämmar mTOR-signalering vid energibrist.
- Förlust av STK11 → konstitutiv mTOR-aktivering → ökad cellproliferation och hamartombildning.
- Följer Knudsons tvåträffshypotes: ärvd kimbanemutation + somatisk förlust av andra allelen.
Symtom och fynd
- Mukokutan pigmentering: blåbruna makler på läppar, buccalslemhinna, perioralt, fingrar och tår. Uppträder i småbarnsåren och kan blekna med åldern — men slemhinnepigmenteringen kvarstår.
- Polyper: främst jejunum och ileum, även kolon och ventrikel. Histologiskt hamartom med förgrenad glatt muskulatur i lamina propria (“gran-liknande” arborisering).
- Komplikationer: Invagination med tarmobstruktion (vanligaste akutdebuten, ofta före 20 års ålder), GI-blödning, Järnbristanemi.
Cancerrisk
| Lokalisation | Livstidsrisk (ca) |
|---|---|
| Kolorektalcancer | 39 % |
| Bröstcancer | 32–54 % |
| Pankreascancer | 11–36 % |
| Ventrikelcancer | 29 % |
| Tunntarmscancer | 13 % |
| Gynekologiskt (SCTAT i ovarium, adenoma malignum i cervix) | 10–20 % |
| Testis (Sertolicellstumör) | Ökad, ger Gynekomasti hos pojkar |
- Total kumulativ cancerrisk vid 70 års ålder är omkring 80–90 %.
Diagnostik och differentialdiagnoser
- Kliniska kriterier: ≥2 histologiskt verifierade PJ-polyper, ELLER PJ-polyp + familjeanamnes, ELLER karakteristisk pigmentering + familjeanamnes.
- Bekräftas med sekvensering av STK11.
- Differentialdiagnoser: Juvenil polypos (SMAD4/BMPR1A), Cowdens syndrom (PTEN), FAP (APC), Laugier-Hunzikers syndrom (pigmentering utan polyper), Addisons sjukdom (hyperpigmentering).
Handläggning
- Endoskopisk polypektomi, gärna med ballongenteroskopi; kapselendoskopi eller MR-enterografi vartannat till vart tredje år från cirka 8 års ålder.
- Koloskopi och gastroskopi vartannat–vart tredje år från tonåren.
- Bröstkontroll med MR och mammografi från 25 år; pankreasövervakning med MR/MRCP eller Endoskopiskt ultraljud från 30–35 år.
- Genetisk vägledning och anlagsbärartestning av släktingar.
Klinisk pärla
Ett barn med invagination utanför den typiska åldern (över 2 år) ska undersökas i munnen — periorala och buccala pigmentfläckar avslöjar Peutz-Jeghers. Hudpigmenteringen bleknar ofta i vuxen ålder, men fläckarna på kindslemhinnan finns kvar.
Tenta-fokus
Koppla ihop trion: STK11/LKB1 → AMPK/mTOR-axeln → hamartomatösa polyper med glattmuskelarborisering. Polyperna själva är benigna, men syndromet ger extremt hög risk för cancer i andra organ, framför allt bröst, kolon och pankreas.
Kopplingar
- STK11 — muterad tumörsuppressorgen
- mTOR — nedströms signalväg som avhämmas
- Knudsons tvåträffshypotes — förklarar tumörutveckling
- Invagination — vanligaste akuta komplikationen
- Juvenil polypos — annat hamartomatöst polypossyndrom
- FAP — adenomatöst polypossyndrom som differentialdiagnos