CuraKI

LKB1

LKB1

Kurs: Basvetenskap 5

Vad är det?

Funktion

  • LKB1 är den viktigaste uppströmskinasen som fosforylerar och aktiverar AMPK vid energibrist (högt AMP/ATP).
  • Aktiverat AMPK hämmar mTOR → bromsar proteinsyntes, lipogenes och celltillväxt, och slår om metabolismen mot katabolism (Glykolys, Beta-oxidation).
  • LKB1 styr även cellpolaritet via AMPK-relaterade kinaser (MARK/PAR-familjen) — förklarar den arkitekturella oordningen i LKB1-muterade tumörer.
  • LKB1 är alltså kopplingen mellan energisensorik och tillväxtkontroll; förlust ger tillväxt trots energibrist.

Peutz-Jeghers syndrom

  • Autosomalt dominant. Två kardinalfynd:
    • Mukokutan pigmentering — mörka fläckar på läppar, munslemhinna, fingrar; ofta tydligast i barndomen och kan blekna.
    • Hamartomatösa polyper i tunntarmen (särskilt jejunum) → risk för Invagination, Tarmobstruktion och blödning hos barn/unga.
  • Kraftigt ökad cancerrisk (livstid 70–90 %): Kolorektalcancer, Pankreascancer, Bröstcancer, ovarial-SCTAT, cervikal adenoma malignum, testikulär Sertolicellstumör.
  • Surveillance från tonåren: kapselendoskopi/MR-enterografi, koloskopi, MR/EUS pankreas, mammografi.

Klinisk relevans i onkologin

  • LKB1-förlust i Lungcancer är associerad med resistens mot Immunterapi (PD-1-hämmare) — LKB1-muterade tumörer är immunologiskt “kalla” med låg STING-signalering och få infiltrerande T-celler.
  • Metformin verkar delvis via LKB1–AMPK-axeln, vilket ligger bakom hypotesen om metformins antitumorala effekt.

Klinisk pärla

Ett barn med invagination i tunntarmen och pigmentfläckar på läpparna ska utredas för Peutz-Jeghers syndrom — invagination utanför ileocekalregionen hos ett äldre barn är nästan aldrig idiopatisk och kräver ett ledande patologiskt fokus.

Tenta-fokus

Peutz-Jeghers-polyper är hamartom, inte adenom — den ökade cancerrisken kommer alltså inte primärt från polyperna själva utan från LKB1-förlusten i alla vävnader.

Kopplingar

Graph View

Backlinks