Endoskopiskt ultraljud

Kurs: Basvetenskap 6

Typ	Hybridmetod: Endoskopi med ultraljudsgivare på spetsen
Frekvens	5–12 MHz — hög upplösning, litet penetrationsdjup
Styrka	Bästa metoden för T- och N-stadium samt små pankreaslesioner
Tillägg	EUS-FNA/FNB — cytologi och histologi under realtidsvägledning
Huvudrisk	Pankreatit och blödning efter punktion (<1–2 %)

Vad är det?

• Endoskopiskt ultraljud (EUS) kombinerar ett videoendoskop med en ultraljudsgivare, vilket gör att man kan avbilda vägglagren i mag-tarmkanalen och intilliggande organ inifrån.
• Genom att givaren placeras direkt mot slemhinnan slipper man buk- och tarmgas som stör transabdominellt Ultraljud, och man kan använda hög frekvens.

Princip

• Högre frekvens ger bättre axiell upplösning men sämre penetration — därför är EUS oöverträffat för strukturer inom 5–6 cm från givaren.
• Två givartyper:
  • Radiell — 360° tvärsnittsbild, bäst för stadieindelning och översikt.
  • Linjär — bilden ligger i instrumentets längsplan, vilket gör att nålen kan följas i realtid → krävs för EUS-FNA.
• Magtarmväggen ses som fem lager: mukosa (2 lager), submukosa, muscularis propria, serosa/adventitia. Detta är grunden för T-stadieindelning.

Indikationer

Område	Användning
Pankreas	Små tumörer <2 cm, cystiska lesioner, kronisk Pankreatit
Esofaguscancer / Ventrikelcancer	T- och N-stadium före behandlingsbeslut
Gallvägar	Koledokussten där MRCP är negativ men misstanken kvarstår
Mediastinum	Lymfkörtelstadium vid Lungcancer (EUS-B/EBUS)
Rektalcancer	T-stadium vid tidiga tumörer
Submukösa tumörer	Ursprungslager avgör om GIST eller leiomyom
Terapeutiskt	Dränage av Pankreaspseudocysta, Coeliacusblockad, gallvägsdränage

Tolkning

• T1 = tumör i mukosa/submukosa, T2 = muscularis propria, T3 = genom serosa/adventitia, T4 = angränsande organ.
• Malignitetssuspekt lymfkörtel: rund, >1 cm, skarpt avgränsad, hypoekoisk och homogen — alla fyra kriterierna ger ca 80 % träffsäkerhet.
• Vid pankreascystor kombineras morfologi med cystvätskeanalys: högt CEA talar för mucinös cysta, högt amylas för Pseudocysta, KRAS/GNAS-mutation för IPMN.
• Bedömning av kärlengagemang (arteria mesenterica superior, vena portae) avgör resektabilitet vid Pankreascancer.

Fallgropar

• Kraftigt operatörsberoende — inlärningskurvan är lång (>150 undersökningar för FNA).
• Kronisk pankreatit ger inflammatoriska förändringar som kan imitera tumör och tvärtom.
• Understadieindelning vid stenoserande tumör där instrumentet inte passerar.
• Falskt negativ FNA vid desmoplastiska tumörer med få celler — FNB-nålar med histologikärna föredras allt oftare.
• Kan inte bedöma Fjärrmetastaser — Datortomografi eller PET-DT krävs alltid parallellt.

Klinisk pärla

Vid ikterus och misstänkt pankreastumör där DT inte visar någon lesion är EUS undersökningen som hittar tumörer under 2 cm — sensitiviteten närmar sig 95 % och är klart bättre än DT för små lesioner. Kombinera med FNB i samma seans.

Tenta-fokus

EUS är bäst på lokal stadieindelning (T och N) medan Datortomografi och PET-DT är bäst på fjärrmetastaser (M). Vid misstänkt koledokussten är algoritmen: transabdominellt ultraljud → MRCP eller EUS → ERCP endast när sten är påvisad, eftersom ERCP medför pankreatitrisk.

Kopplingar

• Pankreascancer — viktigaste indikationen
• ERCP — terapeutiskt komplement, högre komplikationsrisk
• EUS-FNA — vävnadsdiagnostik under EUS-vägledning
• TNM-klassifikation — ramverket för stadieindelningen