Ultraljud buk

Kurs: Basvetenskap 6

TypBilddiagnostisk metod, icke-joniserande
PrincipReflektion av högfrekvent ljud (2–5 MHz för buk)
FörberedelseFasta 4–6 timmar vid gallfrågeställning
StyrkaGallvägar, njurar, aorta, fri vätska, graviditet
SvaghetTarmgas, adipositas, retroperitoneum, pankreassvans
TillgångBedside, snabb, billig, ingen strålning

Princip

  • En transducer sänder ut ultraljudspulser och registrerar ekon som återkastas vid gränsytor med olika akustisk impedans.
  • Tid till eko ger djup, ekots amplitud ger gråskala (B-mode). Låg frekvens ger bättre penetration men sämre upplösning.
  • Doppler utnyttjar frekvensskift för att mäta blodflödets riktning och hastighet — centralt vid kärl- och portaflödesfrågor.
  • Ekogenicitet: vätska är anekoisk (svart) med bakre förstärkning; sten och gas är hyperekoiska (vita) med akustisk skugga.

Utförande

  • Patienten fastar 4–6 timmar inför gallvägsundersökning så att gallblåsan är fylld och tarmgas minimeras.
  • Systematisk genomgång: lever, gallblåsa och gallvägar, pankreas, mjälte, njurar, urinblåsa, aorta, fri vätska.
  • Kompression med proben används vid appendicitfrågeställning och för att pressa undan tarmgas.
  • FAST-undersökning (Focused Assessment with Sonography in Trauma) tittar på fyra fönster: perihepatiskt (Morisons ficka), perisplenisk, pelvint och perikardiellt.

Indikationer och träffsäkerhet

FrågeställningSensitivitetKommentar
Gallsten>95 %Metod av första val
Akut kolecystit~85 %Väggförtjockning >3 mm, vätska, sonografiskt Murphys tecken
HydronefrosHögBättre än DT för avflödeshinder som orsak
Bukaortaaneurysm~99 %Screeningmetod, mät utifrån-till-utifrån
Fri vätska (FAST)~80–90 %Kräver >200 ml för säker detektion
Appendicit70–90 %Förstahandsmetod hos barn och gravida
LevercirrosGodOregelbunden kontur, förstorad lobus caudatus, Ascites

Tolkning — typiska fynd

  • Gallsten: ekogen struktur med bakre skugga som ändrar läge med patientens position.
  • Kolecystit: sten + väggförtjockning + perikolecystisk vätska + smärta när proben trycks mot gallblåsan.
  • Kolestas: vidgade intrahepatiska gallgångar (“dubbelpipigt gevär”), ductus choledochus >6–7 mm.
  • Hydronefros: dilaterat njurbäcken och kalkar; graderas I–IV.
  • Steatos: ljus, “ljusstark” lever jämfört med njurbarken samt nedsatt penetration.

Fallgropar

  • Tarmgas och kraftig adipositas begränsar bildkvaliteten kraftigt — pankreas ses ofta ofullständigt.
  • Undersökningen är starkt operatörsberoende; negativt fynd hos ovan undersökare utesluter inte sjukdom.
  • Normalt ultraljud utesluter inte appendicit — vid kvarstående klinisk misstanke krävs Datortomografi eller observation.
  • Gallgångskonkrement i distala choledochus missas ofta; komplettera med MRCP eller Endoskopiskt ultraljud.

Klinisk pärla

Ultraljud är förstahandsmetod vid högersidig buksmärta, misstänkt hydronefros och hos gravida — ingen joniserande strålning. Vid stabil patient med oklar buksmärta och normalt ultraljud styr klinik och labb om DT behövs.

Tenta-fokus

Kunna att ultraljud är förstahandsmetod vid gallsten och kolecystit, att fasta krävs, samt att metodens akilleshäl är tarmgas och operatörsberoende. FAST identifierar fri vätska, inte organskada.

Kopplingar

  • Gallsten — vanligaste indikationen
  • Akut kolecystit — akutfrågeställning
  • Bukaortaaneurysm — screening och akutdiagnostik
  • FAST — traumaprotokoll
  • Datortomografi — kompletterande metod
  • Doppler — flödesmätning