Ménières sjukdom
Kurs: Basvetenskap 6
| Typ | Kronisk inneröresjukdom med Endolymfatisk hydrops |
| Klassisk triad | Episodisk Vertigo + fluktuerande Hörselnedsättning + Tinnitus |
| Attackduration | 20 minuter till 12 timmar |
| Debutålder | 40–60 år, något vanligare hos kvinnor |
| Hörselbild | Sensorineural nedsättning i låga frekvenser initialt |
| Behandling | Saltrestriktion, Betahistin, diuretika, intratympanala injektioner |
Vad är det?
- Ménières sjukdom är en idiopatisk sjukdom i innerörat som ger återkommande attacker av rotatorisk yrsel med samtidiga hörselsymtom.
- Prevalens cirka 50–200 per 100 000. Bilateral sjukdom utvecklas hos 10–40 % över tid.
- Namnet kommer från Prosper Ménière som 1861 visade att yrsel kan ha sitt ursprung i innerörat och inte i hjärnan.
Patofysiologi
- Histologiskt kännetecken är Endolymfatisk hydrops — ökad volym och tryck i det endolymfatiska rummet i Cochlea och båggångarna.
- Föreslagen mekanism: bristande resorption i Saccus endolymphaticus eller överproduktion av Endolymfa.
- Trycket kan bryta Reissners membran så att kaliumrik endolymfa (150 mmol/L K⁺) blandas med perilymfa, vilket depolariserar och blockerar hårceller och nervfibrer — förklarar den akuta attacken.
- Upprepade episoder ger progressiv hårcellsförlust och permanent hörselnedsättning; med tiden avtar yrselattackerna men hörseln blir kvarstående nedsatt (“utbränning”).
Diagnoskriterier (Bárány Society / AAO-HNS)
- ≥2 spontana yrselepisoder på 20 minuter till 12 timmar.
- Audiometriskt verifierad sensorineural hörselnedsättning i låg- till mellanfrekvenser på det drabbade örat vid minst ett tillfälle.
- Fluktuerande hörselsymtom (hörsel, tinnitus, tryckkänsla) i det drabbade örat.
- Ej bättre förklarad av annan diagnos.
Differentialdiagnoser
| Tillstånd | Duration | Hörselpåverkan | Nyckelfynd |
|---|---|---|---|
| Ménière | 20 min–12 h | Ja, fluktuerande, låga frekvenser | Tryckkänsla i örat |
| BPPV | Sekunder–1 min | Nej | Positivt Dix-Hallpikes test |
| Vestibularisneurit | Dygn, engångsförlopp | Nej | Ensidigt nedsatt kalorisk reaktion, positivt huvudimpulstest |
| Vestibulär migrän | Minuter–dygn | Oftast nej | Huvudvärk, foto-/fonofobi, migränanamnes |
| Vestibularisschwannom | Konstant ostadighet | Progressiv, ensidig, höga frekvenser | Nedsatt taluppfattning, MR med kontrast |
| TIA i bakre cirkulationen | Minuter | Sällan | Neurologiska bortfall, HINTS-fynd |
Diagnostik
- Tonaudiogram i och mellan attacker — visar typisk lågfrekvent sensorineural nedsättning som fluktuerar.
- MR med kontrast för att utesluta vestibularisschwannom och centrala orsaker.
- Kompletterande: kalorisk spolning, video-huvudimpulstest (vHIT), VEMP; MR med fördröjd gadolinium kan visa hydrops.
- HINTS-undersökning i akutläget för att skilja perifer från central yrsel.
Behandling
- Livsstil: saltrestriktion <2 g natrium/dygn, minskat koffein, alkohol och nikotin, regelbunden sömn, stressreduktion.
- Anfallsbehandling: Antihistaminer (meklozin), Antiemetika, kortvarigt Bensodiazepiner som vestibulär suppression.
- Profylax: Betahistin (H3-antagonist, ökar cochleärt blodflöde; evidensen omdiskuterad efter BEMED-studien), tiaziddiuretika.
- Steg 2: intratympanala Kortikosteroider — bevarar hörseln.
- Steg 3: intratympanal Gentamicin — kemisk labyrintektomi som slår ut vestibulär funktion men riskerar hörseln.
- Kirurgi: saccusdekompression, vestibularisneurektomi, labyrintektomi i sista hand.
- Vestibulär rehabilitering mellan attackerna för central kompensation.
Klinisk pärla
Fråga alltid efter tryckkänsla eller “lock” i örat före attacken — det är ofta det symtom som skiljer Ménière från vestibulär migrän. Attackens duration är också avgörande: sekunder talar för BPPV, dygn för vestibularisneurit, timmar för Ménière.
Tenta-fokus
Triaden vertigo + fluktuerande hörselnedsättning + tinnitus, med attacker på 20 min–12 h. Hörselnedsättningen börjar i låga frekvenser, till skillnad från presbyacusis och bullerskada som drabbar höga. Patofysiologin är endolymfatisk hydrops.
Kopplingar
- Endolymfatisk hydrops — patofysiologiskt substrat
- Vertigo — kardinalsymtomet
- BPPV — vanligaste differentialdiagnosen
- Vestibularisneurit — differentialdiagnos med längre förlopp
- Betahistin — profylaktisk behandling
- Cochlea — organet som drabbas