Neuroschistosomiasis
Kurs: Basvetenskap 6 Typ: Sjukdom · komplikation till Schistosomiasis · CNS-parasitos
Vad är det?
- Neuroschistosomiasis är CNS-engagemang vid infektion med Schistosoma — antingen genom ektopisk äggdeposition i hjärna eller ryggmärg, eller genom vandrande vuxna maskar.
- Två huvudformer:
- Spinal form — vanligast, orsakas typiskt av Schistosoma mansoni och Schistosoma haematobium, drabbar konus medullaris och cauda equina.
- Cerebral form — orsakas oftare av Schistosoma japonicum, ger fokala lesioner i storhjärnan.
- Sällsynt men allvarligt och potentiellt reversibelt — därför en diagnos man inte får missa.
Patofysiologi
- Ägg når CNS antingen via retrograd venös transport genom Batsons plexus (klaffria vertebrala vener, förklarar spinal predilektion) eller via arteriell embolisering vid pulmonell shunt.
- Kring ägget bildas ett granulom med eosinofiler, epiteloidceller och jätteceller — en Typ IV-överkänslighet-reaktion mot äggantigen.
- Granulomen ger massa, ödem, vaskulit och tryck på nervvävnad — den kliniska skadan beror på immunsvaret, inte på parasiten själv.
- Vid Akut schistosomiasis (Katayamafeber) kan CNS-symtom uppstå av immunkomplexmedierad vaskulit tidigt i förloppet.
- Skadan är initialt inflammatorisk och därför behandlingsbar — men obehandlad övergår den i fibros och irreversibel neurologisk skada.
Symtom
Spinal form (myeloradikulopati)
- Subakut debut över dagar till veckor med ryggsmärta och radikulär utstrålning.
- Pares i nedre extremiteterna, ofta asymmetrisk.
- Blås- och tarmdysfunktion — urinretention är ofta ett tidigt och lätt förbisett tecken.
- Sadelanestesi och sensoriska bortfall.
- Bilden liknar Cauda equina-syndrom eller transversell Myelit.
Cerebral form
- Epileptiska anfall (vanligast), fokalneurologiskt bortfall, huvudvärk, förhöjt intrakraniellt tryck.
- Kan imitera hjärntumör eller CNS-lymfom radiologiskt.
Diagnostik
- Reseanamnes är avgörande — sötvattenbad i endemiskt område (Afrika, Brasilien, Kina, Filippinerna), ofta månader till år tidigare.
- MR: spinalt ses förtjockad, uppdriven konus med heterogen kontrastuppladdning och ibland nodulärt “arborized” mönster; cerebralt ses kontrastladdande lesioner med perifokalt ödem.
- Likvor: lymfocytär pleocytos, Eosinofili i likvor (starkt talande men inte alltid närvarande), förhöjt protein.
- Serologi för Schistosoma (ELISA) — positiv men kan inte skilja aktiv från utläkt infektion.
- Ägg i urin eller faeces — ofta negativa vid neuroschistosomiasis eftersom maskbördan kan vara låg.
- Blodstatus: perifer Eosinofili hos majoriteten men inte alla.
- Biopsi är diagnostisk (ägg i granulom) men görs sällan.
Behandling
- Praziquantel 40–60 mg/kg — dödar vuxna maskar men inte omogna schistosomulae; upprepad dos efter 4–6 veckor rekommenderas.
- Kortikosteroider i högdos (Prednisolon 1 mg/kg eller Metylprednisolon pulsdos) — måste ges tillsammans med eller före praziquantel för att dämpa den inflammatoriska reaktion som annars kan förvärra neurologin akut.
- Steroider trappas ut långsamt över veckor till månader.
- Kirurgisk dekompression endast vid uttalad masseffekt eller diagnostisk osäkerhet.
- Rehabilitering och blåsträning vid kvarstående bortfall.
Prognos
- Tidig behandling ger god återhämtning hos majoriteten; fördröjd behandling ger bestående pares och blåsdysfunktion hos upp till en tredjedel.
- Tiden från symtomdebut till behandling är den starkaste prognostiska faktorn.
Klinisk pärla
Akut myelopati eller cauda equina-bild hos en patient som badat i sötvatten i Afrika ska behandlas som neuroschistosomiasis tills motsatsen bevisats — även om ägg saknas i urin och faeces och även om eosinofili saknas. Sätt in steroider och praziquantel; att vänta på definitiv diagnos kostar patienten gångförmågan.
Tenta-fokus
Kom ihåg att steroider ges före eller samtidigt med praziquantel — inte efter. Kom också ihåg parasitfördelningen: Schistosoma mansoni och Schistosoma haematobium → spinal form, Schistosoma japonicum → cerebral form, samt att skadan är granulomatös Typ IV-överkänslighet mot ägg, inte direkt parasitskada.
Kopplingar
- Schistosomiasis — grundsjukdomen
- Schistosoma mansoni, Schistosoma haematobium, Schistosoma japonicum — agens
- Praziquantel — specifik behandling
- Kortikosteroider — obligat tillägg
- Typ IV-överkänslighet — patofysiologisk mekanism
- Eosinofili — stödjande laboratoriefynd
- Cauda equina-syndrom — den kliniska bilden vid spinal form