Mastoidit

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

• Bakteriell infektion med osteit i Processus mastoideus (vårtbensutskottet) i temporalbenet.
• Nästan alltid en komplikation till Akut mediaotit — mastoidcellerna står i direkt förbindelse med mellanörat via aditus ad antrum.
• Den vanligaste allvarliga komplikationen till öroninflammation, och en av få där akut kirurgi kan behövas.

Epidemiologi och etiologi

• Vanligast hos barn under 2 år, men förekommer i alla åldrar.
• Incidensen är låg i Sverige men har inte försvunnit trots restriktiv antibiotikapolicy vid Akut mediaotit.
• Agens: Streptococcus pneumoniae (vanligast), Streptococcus pyogenes, Haemophilus influenzae, Staphylococcus aureus, Fusobacterium necrophorum (särskilt hos äldre barn/ungdomar), Pseudomonas aeruginosa vid kronisk otit.

Patofysiologi

• Slemhinnesvullnad blockerar aditus ad antrum → sekret stängs in i mastoidcellerna.
• Tryckstegring och inflammation ger destruktion av benbälkarna mellan cellerna (koalescerande mastoidit).
• Pus kan bryta igenom benet: utåt (subperiostal Abscess), inåt (intrakraniellt) eller nedåt längs halsmuskulaturen (Bezolds abscess).

Symtom och statusfynd

• Kvarstående eller återkommande Feber och öronsmärta efter Akut mediaotit.
• Rodnad, svullnad och ömhet över processus mastoideus bakom örat.
• Utstående öra med utplånad retroaurikulär fåra — det mest karakteristiska fyndet.
• Avstående av örat framåt-nedåt hos barn.
• Otoskopi: buktande, rodnad trumhinna eller sekretion; kan vara oväntat normal.
• Allmänpåverkan, irritabilitet hos små barn.

Diagnostik

• Klinisk diagnos som verifieras med Datortomografi av temporalben — visar vätskefyllda mastoidceller och bendestruktion.
• MR vid misstanke om intrakraniell komplikation eller Sinustrombos.
• CRP, LPK, Blododling.
• Odling från mellanöresekret vid Myringotomi — styr antibiotikaval.

Komplikationer (varför tillståndet är farligt)

• Subperiostal Abscess och Bezolds abscess.
• Facialispares genom påverkan på Nervus facialis i facialiskanalen.
• Labyrintit med Yrsel och Sensorineural hörselnedsättning.
• Intrakraniellt: Bakteriell meningit, Epiduralabscess, Hjärnabscess, Sinus sigmoideus-trombos (sinustrombos med septiska embolier).
• Petrosit med Gradenigos syndrom (otit + trigeminussmärta + abducenspares).

Behandling

• Sjukhusvård och intravenös antibiotika — Cefotaxim eller Bensylpenicillin i hög dos; vid intrakraniell misstanke bredare täckning.
• Myringotomi med eventuell rörinsättning för dränage och odling.
• Mastoidektomi vid subperiostal abscess, utebliven förbättring inom 24–48 timmar, eller intrakraniell komplikation.
• Dränage av abscess.

Tenta-fokus

Utstående öra + retroaurikulär rodnad/svullnad + feber efter otit = mastoidit tills motsatsen bevisats. Detta är inte en tillstånd att behandla polikliniskt med peroral antibiotika — det kräver inläggning och iv-behandling.

Klinisk pärla

Ett barn med Akut mediaotit som blir sämre eller får ny feberperiod efter 3–5 dagars förbättring ska undersökas bakom örat. Palpera alltid processus mastoideus och jämför öronens ställning bakifrån.

Kopplingar

• Akut mediaotit — den infektion mastoidit komplicerar
• Streptococcus pneumoniae — vanligaste agens
• Cefotaxim — vanligt empiriskt val
• Bakteriell meningit — fruktad komplikation
• Facialispares — komplikation via nervkanalen