CuraKI

Akut mediaotit

Akut mediaotit

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

  • Akut infektion i mellanörat med vätska bakom trumhinnan och tecken på akut inflammation.
  • En av de vanligaste bakteriella infektionerna hos barn — de flesta har haft minst en episod före 3 års ålder.
  • Förkortas AOM. Skiljs från sekretorisk mediaotit (öroninflammation med vätska utan akut infektionstecken, “otosalpingit”).

Etiologi

  • Föregås nästan alltid av en virusinfektion i övre luftvägarna som ger tubarsvullnad.
  • Vanligaste bakterier:
    • Streptococcus pneumoniae — ger mest uttalad sjukdomsbild och högst komplikationsrisk.
    • Haemophilus influenzae (icke-typbar) — ofta samtidig konjunktivit (otitis-konjunktivit-syndromet).
    • Moraxella catarrhalis — mildast förlopp, hög självläkningsfrekvens.
    • Streptococcus pyogenes — vanligare hos äldre barn, hög risk för spontanperforation och mastoidit.
  • Enbart virus i upp till en tredjedel av fallen (RSV, rhinovirus, influensa).

Patofysiologi

  • Tuba auditiva (Eustachiska röret) är hos små barn kortare, vidare och mer horisontellt — sämre dränage och lättare uppåtstigande smitta från nasofarynx.
  • Virusinfektion ger slemhinnesvullnad → tubardysfunktion → undertryck och vätskeansamling i mellanörat → bakteriell överväxt.
  • Ökat tryck ger utbuktande trumhinna, smärta och eventuellt spontan Perforation med sekretion och samtidig smärtlindring.
  • Riskfaktorer: förskolevistelse, syskon, passiv rökning, napp, flaskmatning i liggande, gomspalt, Downs syndrom och Immunbrist.

Symtom

  • Snabbt insättande örsmärta (otalgi), hos små barn i stället skrikighet, öronkliande och sömnstörning.
  • Feber, irritabilitet, dålig aptit.
  • Hörselnedsättning av ledningstyp.
  • Öronflytning (otorré) vid perforation — då avtar smärtan påtagligt.

Diagnostik

  • Otoskopi är avgörande: buktande, ogenomskinlig, rodnad eller gulaktig trumhinna med upphävda ljusreflexer och otydliga hammarskaftskonturer.
  • Enbart rodnad trumhinna räcker inte — barn som skriker får röda trumhinnor.
  • Pneumatisk otoskopi eller tympanometri för att bekräfta vätska (nedsatt rörlighet, flat kurva typ B).
  • Nasofarynxodling har begränsat värde; odling från öronsekret vid perforation kan vara vägledande vid terapisvikt.

Behandling

  • Aktiv exspektans (avvaktan med antibiotika i 2–3 dygn) rekommenderas för i övrigt friska barn 1–12 år med okomplicerad ensidig AOM — merparten läker spontant.
  • Antibiotika direkt vid:
    • ålder under 1 år eller över 12 år,
    • perforerad otit med sekretion,
    • komplikationer eller allmänpåverkan,
    • bilateral otit hos barn under 2 år,
    • riskfaktorer såsom immunbrist, gomspalt, kokleaimplantat eller enda hörande öra.
  • Förstahandsval: penicillin V (fenoximetylpenicillin) i 5 dagar (10 dagar till barn <2 år och vid perforation).
  • Vid terapisvikt eller misstänkt H. influenzae: amoxicillin. Vid penicillinallergi: erytromycin eller doxycyklin (äldre barn).
  • Adekvat smärtlindring med paracetamol eller ibuprofen är alltid indicerat.
  • Pneumokockvaccin i barnvaccinationsprogrammet har minskat både AOM och komplikationer.

Komplikationer

  • Mastoidit: rodnad, ömhet och svullnad bakom örat med utstående ytteröra — kräver akut ÖNH-bedömning, intravenös antibiotika och ofta kirurgi.
  • Kronisk sekretorisk mediaotit med hörselnedsättning och försenad språkutveckling.
  • Kronisk perforation och kolesteatom.
  • Sällsynt men allvarligt: Meningit, sinustrombos, hjärnabscess, facialispares och labyrintit.

Klinisk pärla

Vid recidiverande ensidig otit eller ensidig sekretorisk mediaotit hos en vuxen — särskilt med ursprung i Sydostasien — måste nasofarynxcancer uteslutas. Tumören blockerar tuban och ger en till synes banal örinflammation som första symtom.

Tenta-fokus

Kunna indikationerna för direkt antibiotika utantill (under 1 år, över 12 år, perforation, komplikation, bilateral under 2 år, riskbarn). Kom också ihåg pneumokocker som farligaste agens och att mastoidit är den komplikation som inte får missas.

Kopplingar

Graph View

Backlinks