Hepatotoxicitet

Kurs: Basvetenskap 6

TypLäkemedels- eller toxinutlöst leverskada (DILI, drug-induced liver injury)
NyckelfyndStegrade Transaminaser och/eller ALP, ikterus, illamående, klåda
Klassisk orsakParacetamol (dosberoende), Isoniazid, Flukloxacillin, Amoxicillin-klavulansyra
Prognostisk regelHys lag: hepatocellulär skada + bilirubin > 2× ULN → cirka 10 % mortalitet
BehandlingUtsättning av agens; Acetylcystein vid paracetamolintoxikation

Vad är det?

  • Hepatotoxicitet betecknar leverskada orsakad av läkemedel, naturläkemedel, kemikalier eller toxiner.
  • Levern är särskilt utsatt eftersom den tar emot portablodets fulla substanslast och utför merparten av kroppens biotransformation.
  • Är den vanligaste orsaken till akut leversvikt i västvärlden och den vanligaste anledningen till att läkemedel dras in från marknaden.

Mekanismer

  • Fas I-metabolism via Cytokrom P450 genererar ofta reaktiva elektrofila metaboliter som är mer toxiska än modersubstansen.
  • Fas II (glukuronidering, sulfatering, glutationkonjugering) avgiftar dessa — skada uppstår när fas II-kapaciteten mättas.
  • Direkt (intrinsisk) toxicitet: dosberoende, förutsägbar, kort latens. Prototyp: Paracetamol.
  • Idiosynkratisk toxicitet: dosoberoende, oförutsägbar, latens dagar till månader, incidens 1/1 000–1/100 000. Ofta HLA-associerad (t.ex. HLA-B*57:01 vid Flukloxacillin).
  • Cellulära angreppspunkter: mitokondriell dysfunktion, oxidativ stress, Glutation-depletion, hämning av gallsaltsexportpumpen (BSEP) → kolestas, haptenbildning → immunmedierad skada.
  • Zon 3 (centrilobulärt) drabbas först vid oxidativ skada — högst CYP-täthet och lägst syrgastryck.

Paracetamolintoxikation — patofysiologi

  • Normalt konjugeras 90 % av Paracetamol med glukuronsyra och sulfat; cirka 5 % oxideras av CYP2E1 till NAPQI.
  • NAPQI neutraliseras av Glutation. Vid överdos (>150 mg/kg) eller inducerat CYP2E1 (alkohol, Isoniazid, svält) töms glutationdepåerna.
  • Fritt NAPQI binder kovalent till mitokondriella proteiner → centrilobulär nekros, ALAT ofta > 100 µkat/L.
  • Acetylcystein fungerar som glutationprekursor — maximal effekt inom 8 timmar, men ges även sent vid etablerad leversvikt.
  • Rumack-Matthews nomogram styr behandlingsbeslut vid känd intagstidpunkt av engångsdos.

Mönster av leverskada

MönsterR-värdeTypiska agens
HepatocellulärR ≥ 5 (ALAT-dominans)Paracetamol, Isoniazid, Metotrexat, Statiner, halotan
KolestatiskR ≤ 2 (ALP-dominans)Flukloxacillin, anabola steroider, Klorpromazin, östrogen
BlandadR 2–5Amoxicillin-klavulansyra, Karbamazepin, sulfonamider
  • R = (ALAT/ULN) / (ALP/ULN), beräknas vid första provtagningen.

Riskfaktorer

Diagnostik och handläggning

  • Noggrann läkemedelsanamnes inklusive naturläkemedel, kosttillskott och receptfritt — exklusionsdiagnos.
  • Uteslut Virushepatit (HAV/HBV/HCV/HEV, CMV, EBV), Autoimmun hepatit, gallvägsobstruktion (ultraljud), Hemokromatos, Wilsons sjukdom och ischemisk hepatit.
  • RUCAM-poäng används för kausalitetsbedömning.
  • Följ ALAT, ALP, bilirubin, PK-INR och albumin. PK-INR och encefalopati avgör prognos, inte transaminasnivån.
  • Behandling: sätt ut misstänkt agens omedelbart. Acetylcystein vid paracetamol. Kortikosteroider vid autoimmunliknande eller uttalad hypersensitivitetsreaktion. Levertransplantation vid akut leversvikt (King’s College-kriterierna).

Klinisk pärla

Isolerad ASAT-stegring utan ALAT-stegring talar sällan för leverskada — leta i stället efter muskelkälla (Rabdomyolys, hårdträning, statinmyopati). Kontrollera CK. Vid alkoholhepatit är kvoten omvänd: ASAT/ALAT > 2 med båda under 8 µkat/L.

Tenta-fokus

Hys lag är högfrekvent på tentor: hepatocellulär skada (ALAT > 3× ULN) tillsammans med bilirubin > 2× ULN och utan gallvägsobstruktion medför cirka 10 % mortalitet. Kom också ihåg att PK-INR och encefalopati — inte transaminasnivåerna — är de prognostiska markörerna vid akut leversvikt.

Kopplingar