Pentamidin
Kurs: Basvetenskap 6
Vad är det?
- En aromatisk diamidin med bred effekt mot protozoer och mot svampen Pneumocystis jirovecii.
- Ett av de äldsta antiparasitära läkemedlen (1930-talet) och fortfarande i bruk där bättre alternativ saknas eller inte tolereras.
- Andrahandsmedel vid pneumocystispneumoni när kotrimoxazol inte kan användas, samt läkemedel vid afrikansk trypanosomiasis och leishmaniasis.
- Finns som intravenös/intramuskulär beredning och som inhalation (aerosol).
Verkningsmekanism
- Mekanismen är inte fullt klarlagd men flera effekter är dokumenterade:
- Binder till kinetoplast-DNA hos trypanosomer och Leishmania (AT-rika sekvenser i minicirklar) → hämmar replikation av kinetoplasten.
- Hämmar topoisomeras II i mitokondrien.
- Stör syntes av DNA, RNA, fosfolipider och protein.
- Hämmar dihydrofolatreduktas och interfererar med polyaminmetabolismen (spermidin).
- Tas selektivt upp av parasiter via högaffina transportörer (t.ex. P2-adenosintransportören hos trypanosomer) — förklarar både selektivitet och resistensmekanism.
Spektrum och indikationer
- Pneumocystis jirovecii-pneumoni (PCP): andrahandsmedel efter kotrimoxazol vid intolerans, allergi eller behandlingssvikt. Ges intravenöst vid manifest sjukdom.
- Profylax mot PCP: inhalation av pentamidin en gång per månad — alternativ till kotrimoxazol, framför allt hos HIV-patienter med sulfaallergi.
- Afrikansk trypanosomiasis (sömnsjuka) orsakad av Trypanosoma brucei gambiense — endast hemolymfatiskt stadium (stadium 1), eftersom pentamidin inte passerar blod-hjärnbarriären i tillräcklig grad.
- Visceral leishmaniasis och kutan leishmaniasis — numera andrahandsval efter liposomalt amfotericin B och miltefosin.
- Babesios (i kombination) i utvalda fall.
Farmakokinetik
- Dålig peroral absorption — kan inte ges som tablett.
- Efter intravenös/intramuskulär tillförsel sker omfattande vävnadsupptag och lagring i lever, njure, mjälte och binjure; mycket lång terminal halveringstid (veckor).
- Penetrerar inte CNS i tillräcklig grad — därav begränsningen till stadium 1 av sömnsjuka.
- Inhalation ger höga koncentrationer i lungan med minimal systemexponering och därmed betydligt färre systemiska biverkningar — men skyddar inte mot extrapulmonell pneumocystis.
Biverkningar
- Nefrotoxicitet — vanligast vid systemisk behandling, ofta reversibel; kontrollera kreatinin dagligen.
- Pankreastoxicitet: hypoglykemi (genom toxisk frisättning av insulin från förstörda betaceller) följt senare av irreversibel diabetes mellitus — den mest karakteristiska biverkan. Kan uppträda dagar till veckor efter avslutad behandling.
- Akut pankreatit.
- Kardiovaskulärt: hypotoni vid snabb infusion (ge alltid långsamt, patienten liggande), QT-förlängning och torsades de pointes, arytmier.
- Hematologiskt: leukopeni, trombocytopeni, anemi.
- Elektrolytrubbningar: hypokalemi, hypomagnesemi, hypokalcemi.
- Lokalt vid intramuskulär injektion: steril abscess och sterila nekroser.
- Vid inhalation: bronkospasm och hosta (förbehandla med bronkdilaterare), metallsmak, ökad risk för pneumotorax och för extrapulmonell pneumocystis.
- Hepatotoxicitet, utslag, Stevens-Johnsons syndrom (sällsynt).
Praktisk handläggning
- Infundera över minst 60 minuter med patienten liggande, mät blodtryck under infusionen.
- Följ dagligen: blodsocker (även flera gånger dagligen), kreatinin, elektrolyter inklusive magnesium, blodstatus, leverstatus, amylas/lipas och EKG (QT-tid).
- Undvik samtidiga QT-förlängande läkemedel och andra nefrotoxiska preparat.
- Vid PCP med hypoxi (PaO₂ <8 kPa eller A-a-gradient >4,7 kPa) ges kortikosteroider som tillägg oavsett vilket antimikrobiellt medel som väljs.
Resistens
- Hos trypanosomer: förlust eller mutation av P2/TbAT1-transportören ger nedsatt upptag och korsresistens med melarsoprol.
- Effluxpumpar och förändrad mitokondriell membranpotential hos Leishmania.
Klinisk pärla
Blodsockret måste följas noga både under och efter pentamidinbehandling — patienten kan gå från livshotande hypoglykemi under kuren till permanent insulinkrävande diabetes veckor senare. Detta är den biverkan som oftast får kliniskt genomslag.
Tenta-fokus
Kunna att pentamidin inte passerar blod-hjärnbarriären och därför bara duger i stadium 1 av afrikansk sömnsjuka, samt triaden av signaturbiverkningar: nefrotoxicitet, pankreas-/glukosrubbning och hypotoni vid snabb infusion. Kom ihåg att inhalationsprofylax inte skyddar mot extrapulmonell sjukdom.
Kopplingar
- Pneumocystis jirovecii — huvudindikationen i svensk sjukvård
- Kotrimoxazol — förstahandsmedel som pentamidin ersätter vid intolerans
- HIV — patientgruppen där PCP-profylax är aktuell
- Visceral leishmaniasis — parasitsjukdom där pentamidin är ett andrahandsalternativ
- Hypoglykemi — den mest karakteristiska akuta biverkan