Neuroleptika
Kurs: Basvetenskap 5 Moment 1
Vad är det?
- Antipsykotiska läkemedel som används vid Schizofreni, vid psykotiska tillstånd, som stämningsstabiliserare vid Bipolär sjukdom och i låg dos mot Illamående och agitation.
- Gemensam nämnare är blockad av D2-receptorer; skillnaderna mellan preparaten ligger i affiniteten för D2 jämfört med 5-HT2A, muskarina, H1- och α1-receptorer.
- Delas traditionellt i förstagenerations (typiska) och andragenerations (atypiska) preparat.
Varför är det viktigt / Mekanism
- Den antipsykotiska effekten tillskrivs D2-blockad i den mesolimbiska banan. Problemet är att samma blockad drabbar tre andra dopaminbanor.
| Dopaminbana | Effekt av D2-blockad |
|---|---|
| Mesolimbisk | Minskade positiva symtom – önskad effekt |
| Nigrostriatal | Extrapyramidala biverkningar – akut dystoni, parkinsonism, akatisi, Tardiv dyskinesi |
| Tuberoinfundibulär | Bortfall av dopaminets hämning på Prolaktin → Hyperprolaktinemi med galaktorré, amenorré, gynekomasti, Osteoporos |
| Mesokortikal | Förvärrade negativa och kognitiva symtom |
| Förstagenerations | Andragenerations | |
|---|---|---|
| Exempel | Haloperidol, flufenazin, Klorpromazin | Olanzapin, Risperidon, Quetiapin, aripiprazol, Klozapin |
| Receptorprofil | Hög D2-affinitet | Hög 5-HT2A/D2-kvot; aripiprazol är partiell D2-agonist |
| Extrapyramidala biverkningar | Vanliga | Mindre vanliga (risperidon dosberoende) |
| Hyperprolaktinemi | Uttalad | Mindre, utom risperidon |
| Metabola biverkningar | Mindre | Uttalade – viktuppgång, Insulinresistens, Dyslipidemi |
| Negativa symtom | Dålig effekt | Något bättre |
Klinisk relevans & Diagnostik
- Klozapin är effektivast vid behandlingsresistent Schizofreni och minskar suicidrisken, men kräver regelbunden kontroll av vita blodkroppar på grund av risk för Agranulocytos (ca 1 %). Ger dessutom kramprisk, myokardit, uttalad sedering och salivering.
| Biverkan | Tidsförlopp | Handläggning |
|---|---|---|
| Akut dystoni | Timmar–dygn | Antikolinergika (biperiden) intravenöst – dramatisk effekt |
| Akatisi | Dagar–veckor | Dosreduktion, Betablockerare, bensodiazepin |
| Parkinsonism | Veckor–månader | Byte av preparat |
| Tardiv dyskinesi | Månader–år | Ofta irreversibel; VMAT2-hämmare |
| Malignt neuroleptikasyndrom | När som helst | Akut – utsättning, kylning, intensivvård |
| QT-förlängning | Dosberoende | EKG-kontroll, undvik kombinationer |
- Metabol övervakning (vikt, midjemått, blodfetter, HbA1c) ska ske rutinmässigt – patienter med Schizofreni har cirka 15–20 års kortare medellivslängd, till stor del av kardiovaskulära orsaker.
Tenta-fokus
Koppla varje biverkan till sin dopaminbana: nigrostriatal → Extrapyramidala biverkningar, tuberoinfundibulär → Hyperprolaktinemi, mesokortikal → negativa symtom. Det är den enklaste vägen att resonera sig fram till svaret i stället för att memorera listor.
Klinisk pärla
Akatisi – en inre rastlöshet med oförmåga att sitta still – förväxlas ofta med försämrad psykos, och doshöjning förvärrar då tillståndet dramatiskt. Akatisi är dessutom förknippad med ökad suicidrisk. Fråga alltid patienten om det är kroppen eller tankarna som är oroliga.
Klinisk pärla
Klozapin är det enda preparat med dokumenterad effekt vid behandlingsresistens, men sätts ofta in för sent. Regeln är att prova det efter två misslyckade adekvata behandlingsförsök – inte efter fem.
Kopplingar
Relaterat: Schizofreni, Dopaminreceptorer, Extrapyramidala biverkningar, Malignt neuroleptikasyndrom, Tardiv dyskinesi, QT-tid, Basvetenskap 5 Moment 1