Opistotonus
Kurs: Basvetenskap 6
| Typ | Kliniskt tecken — generaliserad extensorspasm |
| Utseende | Kraftigt bakåtböjd rygg, sträckt nacke, hälar och huvud som stödpunkter |
| Mekanism | Förlorad inhibition av extensormotorneuron eller diffus kortikal skada |
| Klassiska orsaker | Stelkramp, Meningit, Strykninförgiftning, Kernikterus, dystona reaktioner |
| Allvarlighetsgrad | Alltid ett akutfynd som kräver omedelbar utredning |
Vad är det?
- Opistotonus (av grekiskans opisthen = bakåt, tonos = spänning) är en kraftig, ofrivillig sträckkramp där hela kroppen böjs bakåt i en båge. I uttalade fall vilar patienten enbart på bakhuvud och hälar.
- Det är inte en diagnos utan ett tecken på svår störning i motoriska kontrollsystem — antingen bortfall av inhibition på ryggmärgsnivå eller utbredd hjärnskada.
Patofysiologi
- Extensormuskulaturen är starkare än flexorerna i rygg och nacke. När den fysiologiska hämningen försvinner tar extensorerna över och böjer kroppen bakåt.
- Ryggmärgsnivå: Tetanospasmin och strykning blockerar de inhibitoriska transmittorerna Glycin och GABA i interneuron respektive på glycinreceptorn → samtidig kontraktion av agonister och antagonister.
- Hjärnstamsnivå: skada ovanför nucleus ruber ger decerebreringsrigiditet där vestibulospinala och retikulospinala banor obalanserat driver extension.
- Meningeal retning: inflammation i hinnorna ger reflektorisk spasm i nack- och ryggmuskulatur — nackstelhet som i extremfall övergår i opistotonus.
Orsaker
| Kategori | Exempel | Särdrag |
|---|---|---|
| Infektion | Stelkramp, Meningit, Encefalit, Rabies | Feber utom vid tetanus |
| Toxisk | Strykninförgiftning, Tetanospasmin | Bevarat medvetande |
| Läkemedel | Akut dystoni av Neuroleptika, Metoklopramid | Snabbt reversibelt med antikolinergika |
| Neonatalt | Kernikterus (bilirubinencefalopati) | Ikterisk nyfödd, hörselskada |
| Strukturell | Bakre skallgropstumör, Intrakraniell tryckstegring, decerebrering | Sänkt medvetande |
| Metabol | Svår Hypokalcemi, Hypoglykemi | Reversibelt |
Kliniskt förlopp och tecken
- Vid Stelkramp föregås opistotonus av Trismus och risus sardonicus; kramperna utlöses av minsta sensoriska stimulus och patienten är fullt vaken och smärtpåverkad.
- Vid strykninförgiftning ses samma bild men med snabbare debut (15–30 minuter) och full muskelavslappning mellan attackerna.
- Vid meningit ses feber, huvudvärk, nackstelhet och positiva Brudzinskis och Kernigs tecken.
- Vid akut dystoni ses ofta samtidig okulogyr kris och tortikollis, och anamnesen visar nyinsatt neuroleptika eller antiemetikum.
Handläggning
- ABCDE med särskilt fokus på luftväg — laryngospasm och kramp i andningsmuskulaturen är omedelbart livshotande.
- Placera patienten i mörkt, tyst rum och minimera stimuli vid misstänkt tetanus.
- Bensodiazepiner intravenöst är förstahandsval för att bryta spasmen oavsett orsak.
- Riktad behandling: Tetanusimmunglobulin och Metronidazol vid stelkramp; Antibiotika omedelbart vid meningitmisstanke; Biperiden eller antihistamin vid akut dystoni; ljusbehandling eller blodbyte vid kernikterus.
Klinisk pärla
Bevarat medvetande under opistotonus talar starkt för toxisk orsak (tetanus eller strykning), medan sänkt medvetande pekar mot infektion i CNS eller strukturell hjärnskada. Detta enkla fynd delar differentialdiagnoserna i två grupper redan i akutrummet.
Tenta-fokus
Akut dystoni av Metoklopramid eller neuroleptika hos ung patient kan imitera tetanus men svarar dramatiskt på antikolinergika inom minuter — en behandlingsbar och lätt missad orsak. Vid tetanus är patienten däremot vaken och kramperna utlöses av ljud och beröring.
Kopplingar
- Stelkramp — klassisk orsak
- Tetanospasmin — den molekylära mekanismen
- Meningit — meningeal retning som orsak
- Kernikterus — neonatal form
- Glycin — den inhibitoriska transmittor som blockeras vid strykninförgiftning