nackstelhet
Kurs: Basvetenskap 6
| Typ | Kliniskt statusfynd — Meningism, reflektorisk nackmuskelspasm |
| Nyckelfynd | Oförmåga att passivt flektera nacken; del av Meningittriaden |
| Behandling | Fyndet i sig behandlas ej — utred akut för Meningit och Subaraknoidalblödning |
Vad är det?
- Motstånd och smärta vid passiv framåtböjning av nacken, orsakad av reflektorisk spasm i nackens extensormuskler.
- Uppstår när Meningerna är irriterade — av inflammation, blod eller tumörceller.
- Testas med patienten i ryggläge: undersökaren böjer huvudet mot bröstet. Positivt om hakan inte når bröstbenet och rörelsen ger smärta.
- Sidorotation av huvudet är typiskt FRI vid meningism — till skillnad från vid cervikal artros eller Torticollis.
Patofysiologi
- Inflammatoriska mediatorer (IL-1, TNF-alfa, Prostaglandiner) eller nedbrytningsprodukter från blod retar nociceptiva fibrer i Dura mater och de spinala nervrötterna.
- Sträckning av de irriterade rötterna vid nackflexion utlöser smärta → reflexbågen via bakhornet ger skyddande spasm i paravertebral muskulatur.
- Samma mekanism ligger bakom Kernigs tecken och Brudzinskis tecken — där är det lumbosakrala rötter som sträcks.
Provokationstester
| Test | Utförande | Positivt fynd |
|---|---|---|
| Nackstelhet | Passiv nackflexion i ryggläge | Motstånd, smärta, hakan når ej bröstet |
| Kernigs tecken | Höft och knä 90°, sträck knät | Smärta och motstånd vid knäextension |
| Brudzinskis tecken | Passiv nackflexion | Ofrivillig flexion i höft och knä |
| Jolt accentuation | Rotera huvudet 2–3 ggr/sek horisontellt | Förvärrad huvudvärk |
- Sensitiviteten är låg: nackstelhet ses hos endast cirka 30 % vid bakteriell meningit hos vuxna, ännu lägre hos äldre, immunsupprimerade och spädbarn.
- Specificiteten är hög — ett positivt fynd i rätt kontext ska föranleda omedelbar handläggning.
Differentialdiagnoser
- Bakteriell meningit — Neisseria meningitidis, Streptococcus pneumoniae, Listeria monocytogenes hos äldre och immunsupprimerade.
- Viral meningit — Enterovirus, Herpes simplex typ 2, TBE.
- Subaraknoidalblödning — åskknallshuvudvärk, nackstelhet utvecklas ofta först efter 3–12 timmar.
- Encefalit — nackstelhet plus medvetandepåverkan och fokalneurologi.
- Icke-meningeala orsaker: cervikal spondylos, Torticollis, retrofaryngeal abscess, Tetanus (trismus + opistotonus), tonsillit hos barn, Parkinsonism (nackrigiditet i alla riktningar).
Handläggning
- Klassiska triaden Feber + nackstelhet + Medvetandepåverkan finns hos endast cirka 45 % vid bakteriell meningit; två av fyra symtom (inklusive huvudvärk) finns hos > 95 %.
- Vid misstanke om bakteriell meningit: blododling → Lumbalpunktion → antibiotika inom 1 timme från ankomst.
- Datortomografi hjärna FÖRE lumbalpunktion endast vid medvetandesänkning, fokalneurologi, kramper eller uttalad immunsuppression — vänta inte på DT innan behandlingsstart.
- Empirisk behandling vuxna: Cefotaxim 3 g x 4 i.v. + Ampicillin vid listeriamisstanke, samt Betametason/Dexametason före eller samtidigt med första antibiotikadosen.
- Vid negativ DT men fortsatt misstanke om Subaraknoidalblödning: lumbalpunktion efter minst 6–12 timmar med spektrofotometri för Xantokromi.
Likvorfynd
| Bakteriell | Viral | Tuberkulös | |
|---|---|---|---|
| Celler | > 1000, polynukleära | 10–500, mononukleära | 100–500, mononukleära |
| Protein | Kraftigt förhöjt (> 1 g/L) | Normalt–lätt förhöjt | Kraftigt förhöjt |
| Glukoskvot likvor/plasma | < 0,4 | Normal (> 0,6) | < 0,4 |
| Laktat | > 3,5 mmol/L | Normalt | Förhöjt |
Klinisk pärla
Frånvaro av nackstelhet utesluter INTE meningit. Hos spädbarn ses istället slöhet, skrikighet, dålig kontakt och buktande fontanell; hos äldre och neutropena patienter kan enda fyndet vara konfusion utan feber. Sänk tröskeln för lumbalpunktion i dessa grupper.
Tenta-fokus
Nackstelhet med FRI sidorotation talar för meningeal retning; stelhet i ALLA riktningar talar för muskuloskeletal orsak eller Parkinsonism. Vid Subaraknoidalblödning kan nackstelhet saknas de första timmarna — normal status i akutskedet utesluter inte blödning.
Kopplingar
- Meningit — viktigaste diagnosen bakom fyndet
- Subaraknoidalblödning — akut differentialdiagnos med samma fynd
- Kernigs tecken — kompletterande meningismtest
- Brudzinskis tecken — kompletterande meningismtest
- Lumbalpunktion — avgörande undersökning
- Meningerna — den irriterade strukturen