nackstelhet

Kurs: Basvetenskap 6

TypKliniskt statusfynd — Meningism, reflektorisk nackmuskelspasm
NyckelfyndOförmåga att passivt flektera nacken; del av Meningittriaden
BehandlingFyndet i sig behandlas ej — utred akut för Meningit och Subaraknoidalblödning

Vad är det?

  • Motstånd och smärta vid passiv framåtböjning av nacken, orsakad av reflektorisk spasm i nackens extensormuskler.
  • Uppstår när Meningerna är irriterade — av inflammation, blod eller tumörceller.
  • Testas med patienten i ryggläge: undersökaren böjer huvudet mot bröstet. Positivt om hakan inte når bröstbenet och rörelsen ger smärta.
  • Sidorotation av huvudet är typiskt FRI vid meningism — till skillnad från vid cervikal artros eller Torticollis.

Patofysiologi

  • Inflammatoriska mediatorer (IL-1, TNF-alfa, Prostaglandiner) eller nedbrytningsprodukter från blod retar nociceptiva fibrer i Dura mater och de spinala nervrötterna.
  • Sträckning av de irriterade rötterna vid nackflexion utlöser smärta → reflexbågen via bakhornet ger skyddande spasm i paravertebral muskulatur.
  • Samma mekanism ligger bakom Kernigs tecken och Brudzinskis tecken — där är det lumbosakrala rötter som sträcks.

Provokationstester

TestUtförandePositivt fynd
NackstelhetPassiv nackflexion i rygglägeMotstånd, smärta, hakan når ej bröstet
Kernigs teckenHöft och knä 90°, sträck knätSmärta och motstånd vid knäextension
Brudzinskis teckenPassiv nackflexionOfrivillig flexion i höft och knä
Jolt accentuationRotera huvudet 2–3 ggr/sek horisontelltFörvärrad huvudvärk
  • Sensitiviteten är låg: nackstelhet ses hos endast cirka 30 % vid bakteriell meningit hos vuxna, ännu lägre hos äldre, immunsupprimerade och spädbarn.
  • Specificiteten är hög — ett positivt fynd i rätt kontext ska föranleda omedelbar handläggning.

Differentialdiagnoser

Handläggning

  • Klassiska triaden Feber + nackstelhet + Medvetandepåverkan finns hos endast cirka 45 % vid bakteriell meningit; två av fyra symtom (inklusive huvudvärk) finns hos > 95 %.
  • Vid misstanke om bakteriell meningit: blododling → Lumbalpunktion → antibiotika inom 1 timme från ankomst.
  • Datortomografi hjärna FÖRE lumbalpunktion endast vid medvetandesänkning, fokalneurologi, kramper eller uttalad immunsuppression — vänta inte på DT innan behandlingsstart.
  • Empirisk behandling vuxna: Cefotaxim 3 g x 4 i.v. + Ampicillin vid listeriamisstanke, samt Betametason/Dexametason före eller samtidigt med första antibiotikadosen.
  • Vid negativ DT men fortsatt misstanke om Subaraknoidalblödning: lumbalpunktion efter minst 6–12 timmar med spektrofotometri för Xantokromi.

Likvorfynd

BakteriellViralTuberkulös
Celler> 1000, polynukleära10–500, mononukleära100–500, mononukleära
ProteinKraftigt förhöjt (> 1 g/L)Normalt–lätt förhöjtKraftigt förhöjt
Glukoskvot likvor/plasma< 0,4Normal (> 0,6)< 0,4
Laktat> 3,5 mmol/LNormaltFörhöjt

Klinisk pärla

Frånvaro av nackstelhet utesluter INTE meningit. Hos spädbarn ses istället slöhet, skrikighet, dålig kontakt och buktande fontanell; hos äldre och neutropena patienter kan enda fyndet vara konfusion utan feber. Sänk tröskeln för lumbalpunktion i dessa grupper.

Tenta-fokus

Nackstelhet med FRI sidorotation talar för meningeal retning; stelhet i ALLA riktningar talar för muskuloskeletal orsak eller Parkinsonism. Vid Subaraknoidalblödning kan nackstelhet saknas de första timmarna — normal status i akutskedet utesluter inte blödning.

Kopplingar

  • Meningit — viktigaste diagnosen bakom fyndet
  • Subaraknoidalblödning — akut differentialdiagnos med samma fynd
  • Kernigs tecken — kompletterande meningismtest
  • Brudzinskis tecken — kompletterande meningismtest
  • Lumbalpunktion — avgörande undersökning
  • Meningerna — den irriterade strukturen