CuraKI

Arachnoidea

Arachnoidea

Kurs: Basvetenskap 3

TypMellersta hjärnhinnan — avaskulär bindvävshinna
NyckelfyndBildar Subaraknoidalrummet med Cerebrospinalvätska och Arachnoidalvilli
BehandlingKlinisk relevans: Subaraknoidalblödning, Meningit, Spinalanestesi

Vad är det?

  • Arachnoidea mater är den mellersta av de tre Meningerna, belägen mellan Dura mater utanför och Pia mater innanför.
  • Namnet kommer av dess spindelvävsliknande trabekler som spänner över subaraknoidalrummet.
  • Avaskulär och saknar egen nervförsörjning — smärta vid meningeal retning förmedlas av dura och kärlen i subaraknoidalrummet.
  • Består av ett yttre tätt barriärskikt (arachnoid barrier cell layer) med tight junctions och ett inre trabekulärt skikt.

Läge och relationer

RumLägeInnehåll
EpiduralrummetUtanför duraSpinalt: fett, Venplexus. Kraniellt: potentiellt, a. meningea media
SubduralrummetMellan dura och arachnoideaPotentiellt rum; Bryggvener passerar
SubaraknoidalrummetMellan arachnoidea och piaCerebrospinalvätska, stora artärer, kranialnerver
  • Följer dura tätt men dyker inte ned i sulci — därför vidgas subaraknoidalrummet till Cisterner där hjärnans yta viker undan.
  • Viktiga cisterner: cisterna magna (cerebellomedullaris), cisterna ambiens, cisterna interpeduncularis, cisterna chiasmatica.
  • Spinalt fortsätter arachnoidea ned till S2, medan Ryggmärgen slutar vid L1–L2 — mellanrummet utgör cisterna lumbalis.

Arachnoidalvilli och likvorcirkulation

  • Arachnoidalvilli (Pacchioniska granulationer) är utbuktningar av arachnoidea genom dura in i Sinus sagittalis superior.
  • Fungerar som envägsventiler: likvor passerar till venöst blod när trycket i subaraknoidalrummet överstiger sinustrycket med cirka 3–5 mmHg.
  • Nyare forskning visar att en stor del av dräneringet sker via meningeala Lymfkärl och perineurala skidor kring kranialnerver (Glymfatiska systemet).
  • Likvor produceras i Plexus choroideus (cirka 500 mL/dygn, total volym 150 mL — byts ut 3–4 gånger dagligen).

Klinisk relevans

  • Subaraknoidalblödning: oftast rupturerat Aneurysm i Circulus Willisi. Blodet sprids fritt i likvorrummet → åskknallshuvudvärk, Nackstelhet, medvetandepåverkan. DT hjärna, vid negativ DT lumbalpunktion med Xantokromi efter > 6 timmar.
  • Subduralhematom: venös blödning från Bryggvener som passerar från arachnoidea till durala sinus — vanligt hos äldre och alkoholister med hjärnatrofi. Halvmånformat, korsar suturer.
  • Epiduralhematom: arteriell blödning från a. meningea media, ofta vid temporalbensfraktur. Bikonvex/linsformad, korsar inte suturer, lucid interval.
  • Meningit: infektionen sitter i subaraknoidalrummet — därav värdet av Lumbalpunktion.
  • Spinalanestesi: nålen förs genom dura och arachnoidea till subaraknoidalrummet i L3–L4 eller L4–L5, under conus medullaris.
  • Epiduralanestesi: stannar utanför dura; loss of resistance-teknik.
  • Arachnoidalcysta: vätskefylld duplikatur av arachnoidea, oftast i mellersta skallgropen och asymtomatisk.
  • Hydrocefalus: kommunicerande form uppstår när arachnoidalvilli blockeras av blod (post-SAB) eller inflammation (post-meningit).

Skiktordning utifrån och in

  • Skalp → kranium → Dura mater (periostealt + meningealt blad) → subduralt potentiellt rum → arachnoidea → Subaraknoidalrummet → Pia mater → hjärnvävnad.
  • Pia följer varje gyrus och sulcus tätt; arachnoidea gör det inte.
  • Arachnoidea + pia kallas gemensamt leptomeninger (av grekiskans leptos, tunn); dura kallas pachymeninx.

Klinisk pärla

Vid Lumbalpunktion känns två “pop” när nålen passerar ligamentum flavum och därefter dura–arachnoidea. Punktera aldrig ovanför L2 hos vuxna — Ryggmärgen slutar vid L1–L2, men durasäcken fortsätter till S2, vilket ger ett säkert fönster i L3–L5.

Tenta-fokus

Koppla blödningstyp till kärl och form: epiduralt = arteriellt (a. meningea media), bikonvext, korsar ej suturer. Subduralt = venöst (Bryggvener), halvmånformat, korsar suturer men ej medellinjen. Subaraknoidalt = arteriellt aneurysm, blod följer sulci och cisterner på DT.

Kopplingar

Graph View

Backlinks