CNS

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

• Centrala nervsystemet — Hjärnan och Ryggmärgen, till skillnad från Perifera nervsystemet (PNS).
• Omges av tre Hjärnhinnor: Dura mater, Arachnoidea och Pia mater.
• Badar i Cerebrospinalvätska (likvor) som produceras i Plexus choroideus och resorberas i Arachnoidalvilli.
• Skyddas immunologiskt och farmakologiskt av Blod-hjärnbarriären.

Anatomisk indelning

• Cerebrum — storhjärnan med fyra lober: Frontallob, Parietallob, Temporallob, Occipitallob.
• Diencefalon — Talamus, Hypotalamus, Epifysen.
• Hjärnstam — Mesencefalon, Pons, Medulla oblongata; ursprung för Kranialnerver III–XII.
• Lillhjärnan (Cerebellum) — koordination, balans, motorisk inlärning.
• Ryggmärg — segment C1–Co1, slutar vid L1–L2 i Conus medullaris och övergår i Cauda equina.

Barriärer och immunprivilegium

• Blod-hjärnbarriären utgörs av endotelceller med tight junctions, Pericyter och astrocytära end-feet.
• Begränsar passage av hydrofila molekyler, stora proteiner och de flesta Antibiotika.
• CNS saknar klassiska Lymfkärl i parenkymet; dränage sker via Glymfatiska systemet och meningeala lymfkärl.
• Mikroglia är CNS residenta Makrofager och står för lokal immunövervakning.
• Vid Meningit blir barriären mer permeabel — därför ges höga doser Cefotaxim eller Ceftriaxon, och därför fungerar Bensylpenicillin först vid inflammation.

Infektioner i CNS

• Bakteriell meningit — Streptococcus pneumoniae, Neisseria meningitidis, Listeria monocytogenes, Haemophilus influenzae.
• Virusmeningit — Enterovirus, Herpes simplex-virus typ 2.
• Encefalit — Herpes simplex-virus typ 1 (temporallobsengagemang), TBE, Rabies.
• Hjärnabscess — ofta polymikrobiell, från Sinuit, Otit eller endokardit.
• Opportunistiska vid HIV: Toxoplasmos, Kryptokockmeningit, Primärt CNS-lymfom, PML.
• Prionsjukdom — Creutzfeldt-Jakobs sjukdom via PRNP.
• Neuroborrelios, Neurosyfilis och Tuberkulös meningit — subakuta förlopp.

Diagnostik

• Lumbalpunktion med analys av celler, protein, glukos (likvor/plasma-kvot), laktat samt odling och PCR.
• DT hjärna före LP vid fokalneurologi, medvetandesänkning, kramper eller immunsuppression.
• MR hjärna är känsligast vid Encefalit, Abscess och demyelinisering.

Klinisk pärla

Likvorprofilen skiljer agens: bakteriell meningit ger Polynukleära celler, högt laktat (>3,5 mmol/l), lågt glukos och högt protein. Virusmeningit ger Mononukleära celler, normalt laktat och normalt glukos. Lågt glukos med mononukleär bild talar för Tuberkulös meningit, Kryptokockmeningit eller Karcinomatös meningit.

Tenta-fokus

Vid misstänkt Bakteriell meningit får antibiotika aldrig fördröjas av DT — ge Kortison (betametason) och antibiotika direkt, LP kan tas efteråt. Blododling före antibiotika. Målet är antibiotika inom 1 timme från ankomst.

Kopplingar

• Blod-hjärnbarriären — avgör vilka antibiotika som når CNS
• Bakteriell meningit — akut livshotande CNS-infektion
• Lumbalpunktion — central diagnostisk metod
• Primärt CNS-lymfom — EBV-driven tumör vid svår immunsuppression
• PRNP — genen bakom prionsjukdomar i CNS
• Mikroglia — CNS immunförsvar