Hjärnhinnor
Kurs: Basvetenskap 6
| Typ | Bindvävshinnor kring Hjärnan och Ryggmärgen |
| Lager | Dura mater, Arachnoidea, Pia mater |
| Innehåll | Cerebrospinalvätska i subaraknoidalrummet |
| Klinisk relevans | Meningit, Subaraknoidalblödning, Subduralhematom |
Vad är det?
- Tre koncentriska bindvävshinnor (meninger) som omsluter centrala nervsystemet, ger mekaniskt skydd, upphängning och avgränsar likvorrummet.
- Ordning utifrån och in: Dura mater → Arachnoidea → Pia mater. Arachnoidea och pia kallas tillsammans leptomeninger.
De tre lagren
| Lager | Struktur | Kärl/nerv | Klinisk betydelse |
|---|---|---|---|
| Dura mater | Tjock, kollagenrik; två blad (periostealt + meningealt) | Arteria meningea media, sensorik via Nervus trigeminus | Huvudvärk vid duraretning; Epiduralhematom |
| Arachnoidea | Avaskulär, trabekler mot pia | Bryggvener passerar till sinus | Subduralhematom vid bryggvensruptur |
| Pia mater | Tunn, följer varje gyrus och sulcus | Rikt vaskulariserad | Följer kärlen in i Virchow-Robin-rum |
Anatomiska rum
- Epiduralrum: potentiellt rum mellan skallben och dura intrakraniellt (verkligt rum i spinalkanalen med fett och venplexa). Blödning här är oftast arteriell från Arteria meningea media vid fraktur i os temporale.
- Subduralrum: potentiellt rum; blödning oftast venös från bryggvener — vanligt hos äldre och vid Alkoholmissbruk på grund av hjärnatrofi.
- Subaraknoidalrummet: verkligt rum fyllt med Cerebrospinalvätska som innehåller de stora hjärnartärerna — därför är Subaraknoidalblödning typiskt arteriell från Aneurysm i Circulus Willisi.
Duraveck och sinus
- Falx cerebri mellan hemisfärerna, tentorium cerebelli mellan occipitallob och Cerebellum, falx cerebelli och diaphragma sellae.
- Mellan durabladen löper durala venösa sinus: sinus sagittalis superior, sinus rectus, sinus transversus, sinus sigmoideus, sinus cavernosus.
- Arachnoidalvilli (Pacchionska granulationer) buktar in i sinus sagittalis superior och resorberar likvor till venblodet.
- Tentoriumkanten är avgörande vid Inklämning: uncusherniering komprimerar Nervus oculomotorius → ipsilateral vidgad ljusstel pupill.
Likvordynamik
- Cerebrospinalvätska produceras i Plexus choroideus, ca 500 mL/dygn, total volym ~150 mL → omsätts 3–4 gånger dagligen.
- Flöde: laterala ventriklar → foramen Monroi → tredje ventrikeln → akvedukten → fjärde ventrikeln → foramen Magendii/Luschkae → subaraknoidalrummet → arachnoidalvilli.
- Blockering ger Hydrocefalus; nedsatt resorption efter Meningit eller Subaraknoidalblödning ger kommunicerande hydrocefalus.
Klinisk relevans
- Meningit: inflammation i leptomeningerna → Nackstyvhet, Huvudvärk, feber, ljuskänslighet. Kernigs och Brudzinskis tecken.
- Diagnostik med Lumbalpunktion i nivå L3–L4 eller L4–L5, under Conus medullaris (slutar vid L1–L2), genom ligamentum flavum in i subaraknoidalrummet.
- Duran är smärtkänslig via Nervus trigeminus och övre cervikalrötter — förklarar refererad huvudvärk och post-lumbalpunktionshuvudvärk vid likvorläckage.
- Meningeom utgår från arachnoidala cap-celler — vanligaste benigna intrakraniella tumören.
Klinisk pärla
Blödningens form avslöjar rummet: linsformad (bikonvex) blödning som inte passerar suturer = Epiduralhematom (arteriellt, snabbt, lucid interval). Halvmåneformad blödning som passerar suturer men inte medellinjen = Subduralhematom (venöst, långsammare).
Tenta-fokus
Ordningen utifrån och in: dura – arachnoidea – pia. Lumbalpunktion sker under L2 för att undvika ryggmärgen. Vid misstänkt förhöjt intrakraniellt tryck med fokalneurologi ska DT hjärna göras före LP — annars risk för Inklämning.
Kopplingar
- Cerebrospinalvätska — fyller subaraknoidalrummet
- Meningit — inflammation i leptomeningerna
- Lumbalpunktion — diagnostisk åtkomst till subaraknoidalrummet
- Subaraknoidalblödning — arteriell blödning i likvorrummet
- Hjärnan — organet meningerna omsluter
- Inklämning — herniering över tentoriumkanten