Sinuit

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

  • Inflammation i slemhinnan i bihålorna (sinus), oftast tillsammans med Rinit — därav den korrektare termen rinosinuit.
  • Indelas i akut (<4 veckor), subakut och kronisk (>12 veckor).
  • Absoluta flertalet akuta fall är virala och självläkande.

Etiologi

Patofysiologi

Symtom och kliniska tecken

  • Nästäppa, purulent sekret, ansiktssmärta/tryck som förvärras vid framåtböjning, nedsatt luktsinne.
  • Feber, Huvudvärk, tandvärk i överkäken vid maxillarsinuit.
  • Misstänk bakteriell etiologi vid: symtom >10 dagar utan förbättring, uttalade symtom med hög feber, eller “double sickening” (försämring efter initial förbättring).

Diagnostik

  • Klinisk diagnos — bilddiagnostik behövs inte rutinmässigt.
  • Datortomografi vid kronisk sinuit, terapisvikt eller misstanke om komplikation.
  • Odling från mellersta näsgången eller vid Sinuspunktion i utvalda fall.

Behandling

  • Symtomatisk: Nasal koksaltsköljning, Nasal steroid, avsvällande Xylometazolin max 10 dagar.
  • Antibiotika endast vid tydligt bakteriella kriterier eller komplikationsrisk — förstahandsval Penicillin V, alternativt Amoxicillin.
  • Kronisk sinuit: långvarig nasal steroid, ev. endoskopisk sinuskirurgi.

Klinisk pärla

“Double sickening” — patienten blir bättre efter några dagars förkylning och sedan plötsligt sämre med feber och ensidig ansiktssmärta — är det mest användbara kliniska tecknet på bakteriell påväxt.

Tenta-fokus

Komplikationer att känna igen: Orbital cellulit (periorbital svullnad, proptos, ögonmotorikpåverkan), Sinus cavernosus-trombos, Meningit, Hjärnabscess och Potts puffy tumour (subperiostal abscess över os frontale). Ensidiga symtom med ögonpåverkan är akut remissfall.

Kopplingar