Allergisk rinit
Kurs: Basvetenskap 5 Moment 1
Vad är det?
- IgE-medierad Hypersensitivitet typ I i nässlemhinnan, med nysningar, klåda, vattnig snuva och nästäppa.
- Indelas i intermittent vs persisterande och mild vs måttlig/svår (ARIA-klassifikationen) — inte längre i “säsongsbunden” vs “perenn”, eftersom den indelningen inte styr behandlingen.
- Prevalens 20–30 % i Sverige. Del av den atopiska marschen tillsammans med Atopiskt eksem och Astma.
Mekanism / Varför är det viktigt
- Sensibiliseringsfas: allergen tas upp av dendritiska celler, presenteras till T-hjälparceller som polariseras mot Th2; IL-4 och IL-13 driver B-cellers klasskifte till IgE; IgE binder FcεRI på mastceller.
- Tidig fas (minuter): allergenkorsbindning → mastcellsdegranulering → Histamin, tryptas, leukotriener, prostaglandiner → klåda, nysning, rinorré, kärldilatation.
- Sen fas (4–12 h): eosinofil- och Th2-cellsinflux → nästäppa, som är den senfas-dominerade symtomkomponenten.
- Priming: upprepad exponering sänker tröskeln, så att allt mindre allergenmängd ger allt större svar under en pollensäsong.
Tenta-fokus
Antihistaminer hjälper mot klåda, nysning och snuva men dåligt mot nästäppa — och det följer direkt av mekanismen. Klåda/nysning/rinorré är histamindrivna tidigfassymtom; nästäppa är cellulär senfasinflammation. Därför är nasal steroid förstahandsval vid uttalad nästäppa och antihistamin vid övervägande klåda/nysning. Att kunna härleda läkemedelsvalet ur tidsförloppet är precis vad frågan brukar testa.
Diagnostik
- Anamnes är överlägset viktigast: symtomens tidsmönster kopplat till exponering.
- Pricktest (snabbt, billigt, kräver utsatt antihistamin) eller specifikt IgE i serum.
- Sensibilisering är inte allergi. Positivt IgE utan symtom vid exponering har inget värde. Molekylär allergidiagnostik (komponentanalys) skiljer äkta sensibilisering från korsreaktivitet.
Klinisk pärla
Oralt allergisyndrom (pollen-födoämnessyndrom) är korsreaktivitet mellan björkpollens Bet v 1 och homologa proteiner i äpple, hasselnöt, morot och stenfrukt. Klåda i mun och svalg som går över på minuter, och som försvinner vid upphettning eftersom proteinet är värmelabilt — patienten tål äppelpaj men inte råa äpplen. Det är en godartad diagnos som ofta felaktigt hanteras som svår nötallergi; jordnöts- och nötallergi med stabila lagringsproteiner är en annan sak helt.
Behandling
- Allergensanering där det är realistiskt (kvalster, husdjur) — pollen går inte att undvika.
- Nasala glukokortikoider: mest effektiva monoterapin, verkar på alla symtom inklusive täppa. Kräver regelbunden användning, full effekt först efter dagar.
- Andra generationens antihistaminer peroralt eller nasalt.
- Leukotrienreceptorantagonister (montelukast) särskilt vid samtidig astma.
- Allergen immunterapi (subkutan eller sublingual) är den enda sjukdomsmodifierande behandlingen — inducerar Immunologisk tolerans via IgG4-blockerande antikroppar och regulatoriska T-celler.
Tenta-fokus
“United airways” — övre och nedre luftvägar är ett kontinuum. 80 % av astmatiker har rinit och 20–40 % av rinitpatienter har astma. Obehandlad rinit försämrar astmakontrollen mätbart, och immunterapi hos barn med rinit minskar risken att utveckla astma. Praktisk konsekvens: fråga alltid om nedre luftvägssymtom hos en rinitpatient, och tvärtom.
Kopplingar
Relaterat: Hypersensitivitet, Th2, IL-4, IL-13, Histamin, Immunologisk tolerans, Atopiskt eksem, Astma, Dupilumab