Rinit
Kurs: Basvetenskap 5
| Typ | Inflammation i näsans slemhinna |
| Huvudtyper | Allergisk, infektiös, icke-allergisk icke-infektiös (vasomotorisk, medikamentell, hormonell) |
| Kardinalsymtom | Nästäppa, rinnsnuva, nysningar, klåda |
| Prevalens | Allergisk rinit hos 25–30 % av svenska vuxna |
| Diagnostik | Anamnes, rinoskopi, Pricktest eller specifikt IgE |
| Behandling | Nasal steroid i första hand, Antihistamin, allergensanering, Allergen immunterapi |
Etiologi och indelning
| Typ | Mekanism | Nyckelfynd |
|---|---|---|
| Allergisk (säsongsbunden eller perenn) | IgE-medierad typ I-reaktion | Klåda, nysningar, klar snuva, konjunktivit |
| Infektiös | Virus (rhinovirus, coronavirus), sekundärt bakteriell | Akut debut, färgad sekretion efter några dagar |
| Vasomotorisk (idiopatisk) | Autonom obalans, ökad parasympatisk tonus | Utlöses av kyla, dofter, alkohol; ingen klåda |
| Rhinitis medicamentosa | Rebound efter Nasal dekongestant > 10 dagar | Uttalad täppa, förlorad effekt av droppar |
| Hormonell | Graviditet, hypotyreos, p-piller | Täppa från graviditetsvecka 12, går över efter förlossning |
| Läkemedelsutlöst | ASA/NSAID, ACE-hämmare, betablockerare, alfablockerare | Anamnestisk koppling |
| Atrofisk | Slemhinneatrofi, Klebsiella ozaenae | Skorpbildning, ozena (stank), vidgade näsgångar |
| NARES | Eosinofil rinit utan IgE | Eosinofili i nässekret, normalt pricktest |
Patofysiologi vid allergisk rinit
- Sensibiliseringsfas: allergen tas upp av dendritiska celler → Th2-svar med IL-4 och IL-13 → Isotypswitch till IgE → IgE binder FcεRI på Mastceller.
- Tidig fas (minuter): korsbindning av IgE → mastcellsdegranulering → Histamin, tryptas, prostaglandiner, cysteinylleukotriener → klåda, nysningar, vattnig rinnsnuva och kärldilatation.
- Sen fas (4–12 timmar): IL-5-driven rekrytering av Eosinofil granulocyter och Th2-celler → ihållande nästäppa och slemhinnesvullnad.
- Priming: upprepad allergenexponering sänker tröskeln, så att allt mindre allergenmängd utlöser symtom under säsongen.
- Nasal hyperreaktivitet uppstår sekundärt och gör att även ospecifika stimuli (kyla, dofter, rök) utlöser besvär.
Symtom
- Klassiska fyra: nästäppa, rinnsnuva, nysningar och klåda i näsan.
- Vid allergisk rinit dessutom ögonsymtom (klåda, rodnad, tårflöde) i 70 %.
- “Allergisk salut” (barn som gnuggar näsan uppåt), allergiskt veck över näsryggen, “allergic shiners” (mörka ringar under ögonen) och munandning.
- Nedsatt luktsinne, snarkning, huvudvärk, trötthet och försämrad sömnkvalitet med påverkan på skolresultat och arbetsförmåga.
Diagnostik
- Anamnes är avgörande: säsongsmönster, utlösande miljöer, husdjur, yrkesexponering, familjeanamnes för atopi.
- Främre rinoskopi: vid allergisk rinit ses blek eller blåaktig, svullen slemhinna med klar sekretion. Vid infektiös rinit ses röd slemhinna.
- Pricktest eller specifikt IgE för de vanliga allergenen (björk, timotej, gråbo, kvalster, katt, hund, häst, mögel).
- Nasalt provokationstest i särskilda fall; komponentdiagnostik vid oklara korsreaktioner.
- Överväg Datortomografi bihålor vid misstänkt kronisk Sinuit eller näspolypos.
- Nasal cytologi med eosinofiler talar för allergisk rinit eller NARES.
Differentialdiagnoser
- Näspolypos, septumdeviation, konkahypertrofi, adenoid hypertrofi hos barn.
- Främmande kropp (ensidig, illaluktande sekretion hos småbarn — alltid misstänkt).
- Nasal likvorré efter skalltrauma (testa beta-2-transferrin).
- Granulomatos med polyangit och sarkoidos vid skorpbildning, blodig sekretion och sadelnäsa.
- Nasofarynxcancer vid ensidig täppa, blödning och hörselnedsättning hos vuxen.
Behandling — ARIA-trappan
| Steg | Åtgärd |
|---|---|
| Alla | Allergensanering, nässköljning med koksaltlösning |
| Lindrig intermittent | Peroralt eller nasalt Antihistamin vid behov |
| Måttlig–svår eller persisterande | Nasal steroid (mometason, flutikason) dagligen — effektivast mot täppa |
| Otillräcklig effekt | Kombination nasal steroid + antihistamin (azelastin/flutikason), leukotrienantagonist |
| Svår, IgE-medierad, terapisviktande | Allergen immunterapi subkutant eller sublingualt i 3–5 år |
- Nasal steroid ska tas regelbundet, inte vid behov; full effekt först efter 1–2 veckor. Rikta sprayen lateralt bort från septum för att undvika näsblödning och septumperforation.
- Perorala dekongestanter och nasala dekongestanter får användas högst 10 dagar — annars Rhinitis medicamentosa.
- Allergen immunterapi är den enda sjukdomsmodifierande behandlingen och minskar risken för att utveckla Astma.
- Vid graviditet: nässköljning och nasal steroid (budesonid) är förstahandsval; loratadin och cetirizin bedöms säkra.
Klinisk pärla
“One airway, one disease” — 80 % av astmatiker har rinit och 20–40 % av rinitpatienter har astma. Behandling av rinit förbättrar astmakontrollen mätbart, så fråga alltid om andningsbesvär hos rinitpatienten och tvärtom.
Tenta-fokus
Nasal steroid är förstahandsval vid måttlig till svår allergisk rinit och är effektivare än antihistamin mot nästäppa. Kunna att nasala dekongestanter ger rhinitis medicamentosa efter 10 dagar och att allergen immunterapi är enda sjukdomsmodifierande behandlingen.
Kopplingar
- Astma — samma luftväg, samma sjukdom
- Nasal steroid — förstahandsbehandling
- Antihistamin — symtomlindring vid klåda och nysningar
- Mastcell — effektorcellen i tidig fas
- Allergen immunterapi — sjukdomsmodifierande behandling
- Sinuit — vanlig komplikation