Mastcell

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 04 Anemier och Leukemier

Vad är det?

Mastcellen är en vävnadsbunden granulocytliknande cell av myeloid härkomst som är fylld av granula med histamin, heparin och proteaser. Den finns i hud, slemhinnor och runt blodkärl — inte normalt cirkulerande i blodet — och är central i allergiska reaktioner och i det tidiga immunförsvaret.

Mekanism

• Mastceller bildas ur den hematopoetiska stamcellen i benmärgen, vandrar ut som omogna prekursorer och mognar först i vävnaden.
• På ytan bär de högaffinitetsreceptorn FcεRI som binder IgE. När allergen korsbinder två IgE-molekyler sker degranulering inom sekunder.
• Frisatt histamin ger vasodilatation och ökad kärlpermeabilitet → rodnad, svullnad och klåda; i systemisk form anafylaxi.
• Mastceller producerar även cytokiner som TNF-α och lipidmediatorer (leukotriener, prostaglandiner) som driver den senare inflammationsfasen.
• Mastcellens granula färgas metakromatiskt (violett) vid rutinfärgning av blodutstryk och med toluidinblått.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Mastcellens cellinje är en av de linjer som WHO använder när myeloida sjukdomar klassificeras; klonal sjukdom i denna linje kallas mastocytos och räknas till de kroniska myeloproliferativa sjukdomarna.
• S-Tryptas är den viktigaste laboratoriemarkören: kraftigt förhöjt akut vid anafylaktisk reaktion (tas inom 1–4 h) och kroniskt förhöjt vid mastocytos.
• Fynd av mastceller i perifert blodutstryk är patologiskt och ska föranleda benmärgsbedömning.
• Differentialdiagnos vid basofili — basofiler och mastceller har liknande granula men olika ursprungsmognad och lokalisation.

Kopplingar

Relaterat: Basofila granulocyter, Histamin, IgE, Immunförsvar, Myeloid cellinje, Kroniska myeloproliferativa sjukdomar, Heparin, Kärlpermeabilitet, Allergen, Eosinofila granulocyter, RES