Histiocyt

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 04 Anemier och Leukemier

Vad är det?

Histiocyt är den äldre benämningen på den vävnadsbundna makrofagen. I WHO-klassifikationen utgör den histiocytära/dendritiska cellinjen en av de fyra cellinjer som klassifikationen av hematologiska neoplasier grundas på.

Mekanism

• Histiocyten härstammar från monocyten, som lämnar blodbanan och differentierar i vävnaden till en fagocyterande cell.
• Cellerna utgör en central del av det retikuloendoteliala systemet i mjälte, lever och benmärg, där de bryter ned uttjänta erytrocyter och återvinner järn till depåerna som ferritin och hemosiderin.
• I inflammationssvaret producerar de proinflammatoriska cytokiner — Interleukin-1, TNF och Interleukin-8 — samt prostaglandin E och andra mediatorer som driver granulocyternas utträde ur blodbanan.
• Dendritiska celler hör till samma linje men är specialiserade på antigenpresentation snarare än fagocytos.

Klinisk relevans & Diagnostik

• WHO grundar klassifikationen av leukemier och lymfom på uppdelning av cellinjerna: myeloid, lymfoid, histiocytär/dendritisk samt mastcellslinje.
• Neoplasier i den histiocytära/dendritiska linjen är ovanliga men måste kunna särskiljas från lymfom och AML med monocytär differentiering — här är immunfenotypning avgörande.
• Vid kronisk inflammation domineras cellbilden av monocyter och lymfocyter/plasmaceller, till skillnad från akut inflammation där neutrofila granulocyter dominerar.
• Histiocyternas funktion förklarar också varför järnet vid sekundär anemi är välfyllt i depåerna men inte frigörs från makrofagerna.

Kopplingar

Relaterat: Makrofag, Monocyt, Dendritisk cell, Retikuloendoteliala systemet, Fagocytos, WHO, Mastcell, Kronisk inflammation