Kronisk inflammation

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 07 Analysverksamhet inom Primärvården, 04 Anemier och Leukemier

Vad är det?

Långvarig inflammatorisk process som — till skillnad från akut inflammation med sitt neutrofildominerade svar — kännetecknas av ökning av monocyter och lymfocyter/plasmaceller i vävnaden.

Mekanism

• Persisterande stimulus (autoimmunitet, kvarvarande antigen, malignitet, kronisk infektion) upprätthåller cytokinfrisättning från makrofager: IL-1, IL-6 och TNF.
• I levern hålls akutfasmönstret kvar, med förhöjt CRP och fibrinogen samt sänkt albumin och transferrin.
• Kronisk B-cellsaktivering ger en diffus polyklonal ökning av gammazonen vid elektrofores — ökade immunglobuliner som i sin tur höjer B-SR.
• IL-6-driven hepcidinstegring blockerar järnutträdet ur RES → sekundär anemi med lågt serumjärn men normalt eller högt ferritin.

Klinisk relevans & Diagnostik

CRP är indicerat för uppföljning av behandlingsresultat vid aktiva kroniskt inflammatoriska tillstånd, och stiger vid de flesta kroniska inflammationer. Vid mångårig RA ses uttalad akutreaktion plus poly-oligoklonal IgG-ökning. Låggradig kronisk inflammation i kärlväggen är också grunden för hs-CRP som riskmarkör för ateroskleros — där gäller referensvärdet < 3 mg/L, inte < 10 mg/L.

Tenta-fokus

Vid kronisk sjukdom stiger B-SR av flera samverkande faktorer: fibrinogen, graden av anemi och immunglobulinnivån (både polyklonal och monoklonal ökning, särskilt IgM). Därför kan SR vara kraftigt förhöjd medan CRP är normalt.

Kopplingar

Relaterat: Akut inflammation, CRP, Sänkningsreaktion, Sekundär anemi, Akutfasproteiner, Interleukin-6, Reumatoid artrit