Leukocyt

Vad är det?

Leukocyter (vita blodkroppar) är de kärnförande blodcellerna i perifert blod och kroppens huvudsakliga immunförsvar. Gruppen omfattar granulocyter (neutrofila, eosinofila, basofila), monocyter och lymfocyter.

Alla leukocyter härstammar från den hematopoetiska stamcellen i benmärgen via två huvudlinjer: myeloid och lymfoid.
Granulopoesen går CFUc → myeloblast → promyelocyt → myelocyt → metamyelocyt → stav → segmenterad. Proliferation ca 5 dygn, utmognad ca 6 dygn, upplagring i benmärgen ca 3 dygn.
I blodet finns en cirkulerande pool och en lika stor marginalpool längs kärlväggen; perifert blod passeras på ca 10 timmar innan cellerna går ut i vävnaderna.
Normalt lämnar neutrofila granulocyter sällan kärlen utan undergår apoptos och elimineras av makrofager i mjälten eller levern.
Utträdet ur blodbanan främjas av Interleukin-1, TNF och Interleukin-8 och kräver adhesionsmolekyler på endotelet; glukokortikoider nedreglerar dessa och ger skenbar ökning av neutrofila.

Antalet mäts som B-LPK i blodstatus; fördelningen kräver differentialräkning av B-celler.
Leukocytmönster: akut inflammation ger ökning av neutrofila, allergisk reaktion av eosinofila, kronisk inflammation av monocyter och lymfocyter/plasmaceller.
Vid grav infektion ses leukocytos med vänsterförskjutning — vid extremvärden leukemoid reaktion.
Vid KML ses uttalat höga värden (100–300 × 10⁹/L); vid KLL krävs lymfocytantal >5 × 10⁹/L för diagnos, motsvarande 70–90 % små lymfocyter.