Koagel

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 01 Laboratorieprocessen, 07 Analysverksamhet inom Primärvården

Vad är det?

En klump av fibrin och inneslutna blodceller som bildats inne i provröret därför att blodet hunnit koagulera innan antikoagulantia blandats in ordentligt. Koagel är en av de vanligaste preanalytiska felkällorna vid blodprovstagning.

Mekanism

• Rör med antikoagulantia (EDTA, citrat, heparin) innehåller en förutbestämd mängd tillsats som måste fördelas i hela blodvolymen omedelbart efter provtagningen.
• Uteblir vändningarna, eller går provtagningen långsamt med stopp i flödet, hinner koagulationskaskaden aktiveras lokalt och trombocyter och fibrin bildar mikrokoagel.
• Koagulerat material tas ur lösning: trombocyterna och en del leukocyter fastnar i koaglet och räknas inte av instrumentet.
• Underfyllda rör ger relativt sett för lite antikoagulantia per blodvolym och ökar risken ytterligare.
• Mekanisk påverkan (kraftig skakning i stället för vändning) ger i stället hemolys — motsatt fel, samma orsak: felaktig provtagningsteknik.

Klinisk relevans & Diagnostik

Blod och EDTA ska blandas omedelbart; små koagel gör provet helt värdelöst för blodstatus. Det räcker med ett EDTA-rör vid samtidig beställning av B-Blodstatus och B-SR, men röret bör då vara helt fyllt (4 mL). Typiskt utfall är falskt låga trombocyter och falskt lågt LPK, vilket kan feltolkas som trombocytopeni eller benmärgspåverkan. Även B-SR störs av koagel, liksom av lutande rör och temperatur. Laboratoriet kasserar koagulerade prover och begär nytt prov.

Tenta-fokus

Isolerad låg trombocytnivå utan blödningssymtom ska först väcka misstanke om preanalytiskt fel — koagel eller pseudotrombocytopeni — inte om blodsjukdom.

Kopplingar

Relaterat: Provtagningsrör, EDTA-rör, Hemolys, Preanalys, Koagulation, Blodstatus, Provtagningsteknik