Koagulation
Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 02 Blodstatus och Hematologiska Analyser, 04 Anemier och Leukemier, 07 Analysverksamhet inom Primärvården
Vad är det?
Koagulation är den process där blodet omvandlas från flytande till gelform genom bildning av ett fibrinnätverk. Den utgör den sekundära hemostasen och stabiliserar den propp som trombocyterna först byggt i den primära hemostasen. Vid utredning av blödningsbenägenhet måste båda stegen bedömas var för sig.
Mekanism
- Kärlskada exponerar subendotelialt kollagen och vävnadsfaktor.
- I den primära hemostasen adhererar trombocyter via von Willebrand-faktor, aktiveras och genomgår aggregation till en primär plugg.
- I den sekundära hemostasen aktiveras koagulationsfaktorerna i en kaskad som mynnar i trombinbildning.
- Trombin klyver Fibrinogen till Fibrin, som tvärbinds och armerar tromben.
- Fibrinolys bryter därefter ned koagel när kärlväggen läkt, så att balansen mellan blödning och trombos upprätthålls.
Klinisk relevans & Diagnostik
- Antalet trombocyter (B-TPK) kontrolleras bland annat vid utredning av koagulationsdefekter i den primära hemostasen, vid misstänkta blodsjukdomar och vid kontroll av läkemedelspåverkan.
- Trombocytantalet säger inget om trombocytfunktionen — de två måste sambedömas.
- Den sekundära hemostasen screenas i stället med PK-INR och APTT.
- Värden under 30 × 10⁹/L medför risk för spontan blödning; extremt höga värden ökar trombosrisken.
- Prov för koagulationsanalyser tas i citratrör, inte i EDTA-rör.
Klinisk pärla
Normalt TPK utesluter inte blödningsbenägenhet — en patient med acetylsalicylsyra eller von Willebrands sjukdom har normalt antal men defekt funktion.
Kopplingar
Relaterat: Primär hemostas, Sekundär hemostas, Trombocyt, Koagulationsfaktorer, Fibrin, Trombin, APTT, PK-INR