Immobilisering
Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 05 Koagulation och Hemostas, 06 Endokrinologi - Hormondiagnostik
Vad är det?
Långvarigt sängläge eller nedsatt rörlighet, t.ex. efter kirurgi, trauma eller vid svår sjukdom. Immobiliserade patienter utgör en av de patientkategorier som oftare drabbas av trombos eller emboli.
Mekanism
- Uteblivet muskelpumparbete i benen ger venöst stas och långsamt blodflöde i djupa vener — ett av benen i Virchows triad.
- Stasen gör att aktiverade koagulationsfaktorer inte späds ut och sköljs bort, vilket gynnar lokal fibrinbildning.
- Samtidig vävnadsskada vid kirurgi eller trauma frisätter vävnadsfaktor som aktiverar koagulationskaskaden.
- Postoperativ inflammation höjer fibrinogen och faktor VIII som akutfasreaktanter, vilket ytterligare förskjuter balansen mot koagulation.
- Vid samtidig ärftlig trombofili (APC-resistens, antitrombinbrist) blir riskökningen multiplikativ.
Klinisk relevans & Diagnostik
Immobilisering är en av de viktigaste förvärvade riskfaktorerna för djup ventrombos och lungemboli, och ingår som variabel i klinisk sannolikhetsbedömning (Wells score). Vid låg klinisk sannolikhet utesluts DVT av en negativ D-dimer med högt negativt prediktivt värde; vid hög sannolikhet ska D-dimer inte användas utan patienten utredas direkt med venöst ultraljud eller DT-lungartärer. Observera att kirurgi och trauma i sig höjer D-dimer och ger falskt positiva resultat. Profylax ges med lågmolekylärt heparin i standarddos utan laboratoriekontroller.
Kopplingar
Relaterat: Djup ventrombos, Lungemboli, Venös tromboembolism, Kirurgi, Trombosbenägenhet, Lågmolekylärt heparin, Wells score