Antikoagulantia

Vad är det?

Antikoagulantia är läkemedel eller tillsatser som hämmar koagulationen. Begreppet används dels om terapeutisk antikoagulation (heparin, lågmolekylärt heparin, warfarin, DOAK), dels om antikoagulantia i provrör vid provtagning (citrat, EDTA, heparin).

Vitamin K-antagonister (warfarin, dikumarol) blockerar vitamin K-reduktas och hämmar leverns syntes av aktiva faktorer II, VII, IX och X.
Heparin accelererar antitrombinets hämning av trombin och faktor Xa; lågmolekylärt heparin hämmar framför allt Xa.
DOAK hämmar direkt antingen faktor Xa (rivaroxaban, apixaban, edoxaban) eller trombin (dabigatran).
In vitro verkar citrat och EDTA i stället genom komplexbindning av Ca²⁺, som är nödvändigt i flera steg av kaskaden.

Indikationer: venös tromboembolism, förmaksflimmer med strokerisk, akut koronart syndrom samt trombosprofylax vid immobilisering och kirurgi.
Monitorering: warfarin med PK(INR) (mål 2,1–3,0), ofraktionerat heparin med APTT (2–3× referens), lågmolekylärt heparin med anti-FXa vid behov, DOAK i regel inte alls.
Vid provtagning har valet av rör avgörande betydelse: koagulationsanalyser kräver citratplasma (1 del trinatriumcitrat + 9 delar blod), medan blodstatus tas i EDTA-rör. Utvecklingen har gått mot venblod med lämpligt antikoagulans i stället för kapillärblod.
Pågående antikoagulantiabehandling är en central felkälla vid trombofiliutredning, särskilt för lupus antikoagulans och Protein C/Protein S.

Aspekt	Innehåll
Indikationer	VTE-profylax/behandling, Förmaksflimmer (strokeprofylax), mekanisk hjärtklaff.
Verkningsmekanism	Hämmar koagulationskaskaden: Warfarin (vitamin K-antagonist), DOAK (direkt Xa-/trombinhämmare), Heparin (via antitrombin).
Kontraindikationer	Aktiv större blödning, nyligen intrakraniell blödning, svår Trombocytopeni; mekanisk klaff (endast warfarin, ej DOAK).
Försiktighet / biverkningar	Blödningsrisk; interaktioner (warfarin CYP/kost), njurfunktion (DOAK); antidoter (K-vitamin, idarucizumab, andexanet, protamin).