Hakmask
Kurs: Basvetenskap 6 Typ: Översiktsnot · Nematod · familj Ancylostomatidae · Geohelmint
Om denna not
Detta är en översiktsnot som jämför de två humanpatogena hakmaskarterna. Detaljerade agensnoter finns här: Necator americanus och Ancylostoma duodenale.
Vad är hakmask?
- Hakmaskar är små (under 1,5 cm) blodsugande Nematoder i familjen Ancylostomatidae som lever fastbitna i människans Jejunum.
- De två arter som infekterar människa är Necator americanus och Ancylostoma duodenale. Tillsammans infekterar de cirka 400–500 miljoner människor.
- De räknas till Geohelminterna (jordöverförda helminter, STH) tillsammans med Ascaris lumbricoides och Trichuris trichiura.
- Sjukdomen kallas Ankylostomiasis och domineras kliniskt av Järnbristanemi och Hypoalbuminemi.
- Hakmask orsakar större global sjukdomsbörda mätt i DALY än någon annan tarmmask, genom anemins effekter på arbetsförmåga, graviditetsutfall och barns kognitiva utveckling.
Artjämförelse
| Egenskap | Necator americanus | Ancylostoma duodenale |
|---|---|---|
| Munkapsel | Två par skärande skivor | Två par tänder |
| Storlek, hona | 9–11 mm | 10–13 mm |
| Blodförlust per mask och dygn | 0,03–0,05 ml | 0,15–0,26 ml (cirka 5× mer) |
| Smittvägar | Endast perkutan | Perkutan + oral + transmammär |
| Hypobios | Nej | Ja |
| Livslängd | 3–5 år (upp till 10–15) | 1–3 år |
| Äggproduktion per dygn | 5 000–10 000 | 10 000–30 000 |
| Ägg i mikroskop | Oskiljbara | Oskiljbara |
| Utbredning | Amerika, Afrika söder om Sahara, Sydostasien — över 80 procent globalt | Nordafrika, Mellanöstern, norra Indien, norra Kina, Medelhavet |
| Wakana-sjuka | Nej | Ja (efter oralt larvintag) |
Gemensam livscykel i korthet
- Ägg ut med Faeces till varm, fuktig, skuggig jord.
- Kläckning till rhabditiform larv (L1) som äter bakterier.
- Ömsning till filariform larv (L3) efter 5–10 dygn — infektiös, äter inte.
- Perkutan penetration (oftast fotsulan) → Ground itch.
- Venoler → höger hjärthalva → lungkapillärer → Alveoler → Loefflers syndrom.
- Uppvandring i trakea → sväljs → Jejunum.
- Fastbitning i slemhinnan, blodsugning, parning, äggläggning.
- Prepatensperiod 5–8 veckor. Ingen autoinfektion — larven måste ut i jorden.
Gemensam patogenes
- Blodförlust genom att masken suger, spiller och lämnar fortsatt blödande sår tack vare Antikoagulantia (faktor Xa-hämmare). Masken byter fästpunkt 4–6 gånger per dygn.
- Kronisk mikrocytär hypokrom Järnbristanemi.
- Proteinförlust med Hypoalbuminemi, ödem och i svåra fall Anasarka.
- Tillväxthämning, kognitiv påverkan hos barn, nedsatt arbetsförmåga hos vuxna, Anemi under graviditet.
- Th2-svar med eosinofili och IgE men ingen effektiv skyddande immunitet — maskbördan ackumuleras genom livet.
Tenta-fokus
Necator = skivor, Ancylostoma = tänder. Ancylostoma suger cirka fem gånger mer blod, kan smitta oralt och transmammärt, och kan gå i hypobios. Äggen är identiska. Hakmask är en av de tre nematoder som ger lungpassage och Loefflers syndrom — de andra är Ascaris lumbricoides och Strongyloides stercoralis. Kom ihåg att hakmask, till skillnad från Strongyloides, inte kan autoinfektera.
Klinisk pärla
Vid oklar Järnbristanemi hos person med bakgrund i tropikerna: undersök faeces innan gastroskopi och koloskopi. Avmaskning ensam räcker inte — järndepåerna är tömda och kräver 3–6 månaders järnsubstitution. Djurhakmaskarna Ancylostoma braziliense och Ancylostoma caninum kan inte fullfölja sin cykel i människa och ger i stället Cutaneous larva migrans — serpiginösa, kliande gångar i huden hos strandbesökare i tropikerna.
Behandling i korthet
- Albendazol 400 mg engångsdos (förstahandsval) eller Mebendazol 100 mg × 2 i tre dygn.
- Pyrantelpamoat vid Graviditet.
- Järnsubstitution i 3–6 månader vid anemi; Blodtransfusion vid Hb under 40–50 g/l med cirkulatorisk påverkan.
- Profylax: skor, sanitet, handhygien, WHO:s preventiva kemoterapi. Inget vaccin (kandidater Na-APR-1 och Na-GST-1 under utveckling).
Kopplingar
Relaterat: Necator americanus, Ancylostoma duodenale, Ankylostomiasis, Geohelmint, Nematod, Järnbristanemi, Ground itch, Cutaneous larva migrans, Loefflers syndrom, Ascaris lumbricoides, Trichuris trichiura, Strongyloides stercoralis, Albendazol, Mebendazol