Ancylostoma braziliense
Kurs: Basvetenskap 6
Vad är det?
- Ancylostoma braziliense är en Hakmask (Nematod) som normalt parasiterar hos Hund och Katt.
- Hos människa är den den vanligaste orsaken till Kutan larva migrans (creeping eruption, “sandmask”).
- Människan är en Felaktig värd (accidental host) — larven kan inte fullborda sin livscykel.
Epidemiologi
- Utbredd i tropiska och subtropiska kustområden: Karibien, Brasilien, Sydostasien, Afrika, sydöstra USA.
- Vanlig turistdiagnos efter strandsemester — barfotagång eller liggande direkt på sand.
- Larverna överlever i fuktig, skuggad, varm sand kontaminerad med hund- eller kattavföring.
- Närbesläktade arter som ger samma bild: Ancylostoma caninum och Uncinaria stenocephala.
Livscykel och patofysiologi
- Ägg utsöndras med hundens/kattens avföring, kläcks i sand till rhabditiforma och sedan infektiösa filariforma L3-larver.
- L3-larven penetrerar människans hud aktivt med hjälp av Hyaluronidas och Proteaser.
- Människan saknar det Kollagenas-substrat larven behöver för att penetrera Basalmembran — den fastnar därför i Epidermis.
- Larven vandrar planlöst i epidermis 1–2 cm per dygn tills den dör efter veckor till månader.
- Den kliande, upphöjda gången beror på en Typ IV-hypersensitivitet mot larven och dess sekret, inte på larvens direkta vävnadsskada — larven ligger faktiskt 1–2 cm framför den synliga gången.
Symtom
- Kliande, serpiginös, erytematös och upphöjd gång som förflyttar sig dagligen.
- Lokalisation: fötter, glutealregion, lår, bål — där huden legat mot sanden.
- Intensiv Klåda, värst nattetid; ofta Exkoriationer och sekundär Bakteriell impetiginisering.
- Vesikulobullösa förändringar kan förekomma.
- Ibland Löfflers syndrom med Eosinofili och flyktiga lunginfiltrat vid hög larvbörda.
Diagnostik
- Klinisk diagnos utifrån typiskt utseende + relevant reseanamnes.
- Biopsi är onödig och missar oftast larven (den ligger utanför den synliga gången).
- Dermatoskopi kan visa larven som en translucent struktur.
- Eosinofili i blod förekommer men är inte konstant.
Behandling
- Ivermektin 200 µg/kg som engångsdos — förstahandsval, bot >95 %.
- Albendazol 400 mg dagligen i 3–7 dagar är likvärdigt alternativ.
- Topikal Tiabendazol 10–15 % vid enstaka lesioner (svårtillgängligt i Sverige).
- Symtomlindring med Antihistamin och topikala Kortikosteroider.
- Antibiotika vid sekundärinfektion.
- Självläkande på veckor till månader men behandling förkortar lidandet dramatiskt.
Prevention
- Undvik barfotagång och direkt hudkontakt med sand under palmer och i skuggade strandområden.
- Använd handduk/filt, badskor; avmaska husdjur; förbjud hundar på badstränder.
Klinisk pärla
Skilj Kutan larva migrans (millimeter till centimeter per dygn, klåda, efter strandsemester) från Larva currens vid Strongyloidiasis (5–15 cm per TIMME, perianalt, hos någon som bott i endemiskt område). Hastigheten avgör diagnosen — och strongyloides kräver ivermektin i två doser samt uppföljning pga hyperinfektionsrisk.
Tenta-fokus
Människan är en felaktig värd — larven kan inte penetrera basalmembranet och når därför aldrig blodbanan. Det är därför tillståndet är självläkande och till skillnad från Ancylostoma duodenale inte ger Järnbristanemi via tarmparasitism.
Kopplingar
- Kutan larva migrans — sjukdomsbilden
- Ancylostoma duodenale — human hakmask som ger Järnbristanemi
- Larva currens — differentialdiagnos vid Strongyloidiasis
- Ivermektin — förstahandsbehandling
- Typ IV-hypersensitivitet — mekanismen bakom klådan