Dermatoskopi

Kurs: Basvetenskap 5

Vad är det?

• En icke-invasiv undersökningsmetod där huden studeras med ett handhållet dermatoskop — en kombination av förstoring (vanligen 10x) och polariserat eller immersionsbaserat ljus.
• Möjliggör visualisering av strukturer i Epidermis, den dermoepidermala gränsen och övre Dermis som inte syns för blotta ögat.
• Kärnmetod i tidig diagnostik av Malignt melanom och andra Hudtumörer.

Princip

• Normalt reflekteras det mesta av ljuset i Stratum corneum på grund av skillnaden i brytningsindex mellan luft och hud.
• Immersionsdermatoskopi: en vätska (olja, gel, alkohol) mellan glasplatta och hud eliminerar reflektionen och gör hornlagret transparent.
• Polariserad dermatoskopi: korsade polarisationsfilter filtrerar bort ytreflekterat ljus utan kontaktvätska; framhäver kärl och kollagen (vita glansiga strukturer, “chrysalider”).
• De två teknikerna ger delvis olika information och kompletterar varandra.

Utförande och tolkning

• Systematisk analys, vanligen med tvåstegsalgoritmen: 1) melanocytär eller icke-melanocytär lesion? 2) om melanocytär — benign eller malign?
• Vanliga strukturmönster:
• Pigmentnätverk — melanin i retelisternas basalceller; regelbundet vid Nevus, oregelbundet/avbrutet vid melanom.
• Punkter och klumpar (dots/globules) — melanocytnästen.
• Strålar och pseudopoder — radiell tillväxt, misstänkt.
• Blå-vit slöja — melanin djupt i dermis under ortokeratos; stark melanommarkör.
• Regressionsstrukturer — ärrvit fibros och peppar-liknande melanofager.
• Arboriserande kärl — typiskt för Basalcellscancer.
• Gula/vita klot och kometsvans — Talgkörtelhyperplasi respektive Seborroisk keratos.
• Bedömningsalgoritmer: ABCD-regeln (asymmetri, border, färg, differentialstrukturer), 7-punktsskalan, chaos and clues.
• Kompletteras med Sekventiell digital dermatoskopi — jämförelse över tid för att fånga förändring, och total kroppsfotografering vid många nevi.

Klinisk nytta

• Ökar sensitiviteten för Malignt melanom från ca 60 % (blotta ögat) till ca 85–90 % hos tränad undersökare.
• Minskar antalet onödiga excisioner (benign-till-malign-ratio förbättras).
• Används även vid inflammatoriska hudsjukdomar (inflammoskopi): Psoriasis (regelbundna punktformiga kärl), Lichen planus (Wickhams strimmor), Alopecia areata (utropstecknshår, gula prickar) samt vid Skabb (deltaplansstecknet — kvalstret som en liten triangel i änden av en gång).

Fallgropar

• Otränad användare kan bli sämre än utan dermatoskop — metoden kräver strukturerad utbildning.
• Amelanotiskt melanom saknar pigmentstrukturer; leta i stället efter polymorfa kärl och mjölkvit-rosa områden.
• Nodulärt och Akralt lentiginöst melanom följer inte de vanliga mönstren.
• Nevi hos barn och gravida kan ha atypiskt utseende utan att vara maligna.
• Dermatoskopi ersätter aldrig Histopatologi — vid klinisk misstanke ska lesionen excideras oavsett dermatoskopisk bild.

Klinisk pärla

Ugly duckling sign: den nevus som avviker från patientens övriga nevusmönster är misstänkt, även om den i sig ser dermatoskopiskt beskedlig ut. De flesta människor har en “signaturnevus” — avvikaren förtjänar uppmärksamhet.

Tenta-fokus

Vid akral pigmentering: parallellt fårmönster (pigment i hudfårorna) = benignt, parallellt åsmönster (pigment på hudåsarna där svettkanalerna mynnar) = misstänkt Akralt lentiginöst melanom. Denna distinktion är klassisk och kliniskt viktig, särskilt hos mörkhyade patienter.

Kopplingar

• Malignt melanom — huvudindikationen
• Basalcellscancer — arboriserande kärlmönster
• Nevus — den benigna motparten som ska särskiljas
• Histopatologi — den definitiva diagnostiken
• ABCD-regeln — klinisk bedömningsalgoritm