Skabb

Kurs: Basvetenskap 6 Typ: Ektoparasitos · agens Sarcoptes scabiei

Vad är det?

  • Skabb (scabies) är en intensivt kliande hudinfestation orsakad av kvalstret Sarcoptes scabiei var. hominis, en Ektoparasit som gräver gångar i Stratum corneum.
  • Den befruktade honan (0,3–0,4 mm) gräver en gång i hornlagret och lägger 2–3 ägg per dygn under sin cirka 4–6 veckor långa livstid.
  • Global prevalens över 200 miljoner människor; klassad av WHO som en Neglected tropical disease.
  • Smittar via långvarig hud-mot-hud-kontakt (minst 5–10 minuter) — handskakning räcker inte. Sexuell kontakt är en vanlig smittväg hos unga vuxna.

Patofysiologi

  • Symtomen beror på en Typ IV-överkänslighet (fördröjd cellmedierad reaktion) mot kvalstrets avföring, ägg och saliv — inte på mekanisk skada.
  • Detta förklarar inkubationstiden på 3–6 veckor vid förstagångsinfestation, men bara 1–3 dygn vid reinfestation (immunologiskt minne).
  • Vid vanlig skabb finns endast 10–15 vuxna honor på hela kroppen — smittsamheten är därför måttlig.
  • Vid nedsatt cellmedierad immunitet (HIV, HTLV-1, Kortikosteroider, hög ålder, Downs syndrom) uteblir klådan och kvalstren förökar sig ohämmat till miljontalskrustös skabb (se nedan).

Symtom

  • Klåda som är kraftigast nattetid och i värme — det dominerande och ofta enda subjektiva symtomet.
  • Gångar (5–10 mm, S-formade, grå) i interdigitalveck, handleder, armbågar, axiller, naveln, bröstvårtor, genitalia och glutealveck.
  • Hos vuxna sparas typiskt ansikte och hårbotten; hos spädbarn engageras även handflator, fotsulor, ansikte och skalp.
  • Skabbnoduli — kliande, rödbruna knutor på skrotum, penis och i axiller; kan kvarstå månader efter utläkt infestation (immunologiskt fenomen, inte kvarvarande kvalster).
  • Sekundär Impetigo med Staphylococcus aureus eller Streptococcus pyogenes är vanlig — i tropikerna en viktig orsak till Poststreptokock-glomerulonefrit och möjligen Reumatisk feber.

Krustös skabb (norsk skabb)

  • Tjocka, hyperkeratotiska, sprickbildande krustor med massiv kvalstermängd — extremt smittsamt, orsakar utbrott på vårdavdelningar och äldreboenden.
  • Klådan kan saknas helt, vilket ofta försenar diagnosen och gör att patienten felbehandlas som eksem eller Psoriasis.
  • Kräver kombinationsbehandling: upprepad peroral Ivermektin plus topikal Permetrin, samt keratolytika.

Diagnostik

  • Klinisk diagnos — klåda plus typisk utbredning plus samtidig klåda hos närstående.
  • Dermatoskopi: kvalstret syns som ett litet mörkt triangulärt “delta wing sign” i änden av gången.
  • Skrapprov från gången i lightolja, mikroskoperas efter kvalster, ägg eller skybala (fekalier).
  • Differentialdiagnoser: Atopiskt eksem, Nummulärt eksem, Urtikaria, Prurigo, Dermatitis herpetiformis och Seborroisk dermatit.

Behandling

  • Förstahandsval: Permetrin 5 % kräm på hela kroppen från hakan och nedåt (hos spädbarn även skalp och ansikte), tvättas av efter 8–12 timmar, upprepas efter 7–14 dygn.
  • Bensylbensoat och Disulfiram-bensylbensoat är alternativ i Sverige.
  • Ivermektin peroralt 200 mikrogram/kg, dos 1 och dag 8 — vid krustös skabb, terapisvikt eller institutionsutbrott. Verkar via glutamatstyrda kloridkanaler hos parasiten.
  • Samtidig behandling av alla i hushållet och sexualpartner är avgörande, oavsett symtom.
  • Kläder och sängkläder tvättas i 60 grader eller läggs i plastpåse 3 dygn (kvalstret överlever cirka 24–36 timmar utanför värden).

Klinisk pärla

Klåda som väcker patienten på natten plus klåda hos någon annan i hushållet är skabb tills motsatsen bevisats. Klådan kan kvarstå 2–4 veckor efter effektiv behandling (“postskabiös klåda”) på grund av kvarvarande antigen — behandla då med mjukgörare och grupp II-steroid, inte med ny skabbkur. Onödiga upprepade kurer är en klassisk orsak till irritationseksem.

Tenta-fokus

Kom ihåg att symtomen är en Typ IV-överkänslighet — därför 3–6 veckors inkubation första gången men 1–3 dygn vid reinfektion. Kom också ihåg kontrasten mellan vanlig skabb (10–15 kvalster, kraftig klåda) och krustös skabb (miljontals kvalster, ofta ingen klåda) — den paradoxen är immunologiskt logisk och en tacksam tentafråga.

Kopplingar